Bostadsbristen är ett problem. I december 2021 presenterade Boverket beräkningar på att det skulle behöva byggas 600 000 nya bostäder fram till och med 2030. Dels för att svara mot den förväntade befolkningsökningen och dels ta hand om det latenta behov av bostäder som byggts upp de senaste 15 åren då bostadsbyggandet inte motsvarat befolkningsökningen.

Men väljarna har låga förväntningar på att den här är ett problem som politikerna ska kunna lösa, visar en ny undersökning från Hyresgästföreningen.

Novus har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat drygt 4 100 svenskar om bland annat deras syn på bostadspolitiken.

Bara 11 procent tycker politikerna tar frågan på allvar

Fler än tre av fyra av de tillfrågade anser att det är en politisk fråga att lösa bostadsbristen.

Men bara elva procent av väljarna tycker att politikerna tar bostadsbristen på tillräckligt stort allvar.

Partiet “Vet ej” får 51 procent av rösterna när väljarna ska ange vilket parti som är bäst bostadspolitik.

–  Partierna vill inte börja bråka internt med sina kommunrepresentanter men det är det man måste göra för att lösa bostadsbristen, säger Ragnar Bengtsson, bostadsmarknadsanalytiker på Hyresgästföreningen, som tagit fram undersökningen till Syre.

– Riksdagspolitiken måste börja diktera villkor, locka och pocka med piska och morot för att kommunerna ska planera för fler bostäder. För det är det som är den stora grejen. Bristen beror på att kommunerna inte planerar för fler bostäder, säger Ragnar Bengtsson.

Kommuninvånarna har stort inflytande

Om det ska byggas överhuvudtaget och vart det i sådana fall ska byggas ligger i kommunernas händer. Det menar Ragnar Bengtsson leder till att
kommuninvånarna har väldigt stort inflytande på om det byggs några bostäder.

Ofta kräver nyproduktion att gamla hus ska rivas, eller att grönområden ska byggas bort, vilket inte alltid uppskattas av de som bor i kommunen.

– För kommunpolitiker blir det då lättast att ha en restriktiv hållning till nyproduktion och då blir det inte så mycket gjort, säger Ragnar Bengtsson.

– Kommunpolitikerna måste svara på väljarnas preferenser och när det inte finns några krav från staten är det lättare att inte bygga än att bygga.

Ragnar Bengtsson skulle därför gärna se att staten går in och pressar kommunerna till att bygga mer.

– Vi skulle gärna se att staten sätter upp regionala byggmål och kommer in med ett investeringsstöd som stöttar upp marknaden ekonomiskt så man kan jämna ut fluktuationer i efterfrågan men också lägger press på kommunerna att i samarbete med regionerna få till det byggandet som behövs så att alla ska kunna bo bra. Då tror jag nog att vi skulle kunna lösa det här på tio år.

"Politkerna kan inte skylla ifrån sig"

Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, anser att partierna har många röster att vinna på att satsa mer på bostadspolitiken.

– Den stora bostadsbristen har inte uppstått över en natt, den har vi dragits med i 30 år. Här kan inga politiker skylla ifrån sig. Vår rapport talar sitt tydliga språk: bostadsfrågan är högt prioriterad bland väljarna men väljarna tycker inte politikerna gör tillräckligt för att lösa problemen vi har, säger Marie Linder i ett pressmeddelande.

– Nu måste politikerna börja gå i takt med väljarna och lyssna. Två miljoner hyresgäster ska rösta i höst. Det finns väljarstöd att hämta för partier som vågar komma med politik som tar tag i bostadsbristen på riktigt, säger Marie Linder.

Ur rapporten Hyresgästerna 2022

Socialdemokraterna: 53 procent av S väljare tycker att staten borde pressa kommunerna att planera för fler bostäder. 500 000 hyresgäster kan tänka sig att rösta på S, men skulle inte göra det idag.

Moderaterna: 640 000 hyresgäster anger att de kan tänka sig att rösta på M i höst. M:s potentiella väljare vill att det ska byggas mer, främst hyresrätter. Av dem tycker 46 procent att staten borde pressa kommunerna att planera mera.

Sverigedemokraterna: Bland SD:s potentiella väljare anger så mycket som 93 procent att allmännyttan ska vara till för alla. Det förutsätter politik som stoppar utförsäljningar och ombildningar.

Centern: 71 procent bland C:s potentiella väljare säger nej till marknadshyror. 60 procent tycker att det är så pass viktigt att det byggs så att de skulle acceptera att värdet på deras egna bostäder faller något.

Vänsterpartiet: 375 000 fler hyresgäster skulle kunna tänka sig att rösta på V. En väg dit är att lyfta fram bostadspolitiken då 54 procent av deras potentiella väljare anger att frågan är viktig vid val av parti.

Kristdemokraterna: 400 000 hyresgäster kan tänka sig att rösta på KD. Och deras potentiella väljare vill att det ska byggas mer, framförallt hyresrätter.

Miljöpartiet: MP:s potentiella väljare är de mest byggpositiva bland partierna. Till exempel anger 55 procent av dem att samhället bör satsa mer på att bygga upp nya stadsdelar och 43 procent anger bostadspolitiken som viktig vid val av parti.

Liberalerna: L har störst chans att dubbla er röstandel bland landets hyresgäster. En procent skulle rösta på L idag. Men åtta procent kan tänka sig att göra det. Förslag för fler hyresrätter och begrava marknadshyran är modellen för att nå hyresgästerna.