Höga halter av hälsofarliga och hormonstörande PFAS-ämnen har hittats i kött och ägg i bland annat Danmark och Tyskland. Nu ska EU-gemensamma gränsvärden införas för PFAS i både livsmedel och dricksvatten för att få ner nivåerna, rapporterar Vetenskapsradion.
PFAS är ett samlingsnamn för en grupp kemikalier som finns på många ställen i samhället – bland annat i smink, stekpannor, regnkläder, skor, samt i livsmedel och dricksvatten. PFAS har kallats ”evighetskemikalier”, eftersom ämnena inte bryts ner i naturen.
Under sommaren har EU:s medlemsländer fattat beslut om att införa gemensamma gränsvärden för PFAS i kött, fisk och ägg, efter ett förslag från EU-kommissionen. De nya gränsvärdena är satta efter en riskbedömning gjord av EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (Efsa).
– I dag kontrolleras inte förekomst av PFAS i livsmedel eftersom vi inte har några gränsvärden att förhålla oss till. Så vi får framöver kika på hur kontrollerna ska läggas upp i Sverige, säger Sofia Ardell, chef för EU-samordning på Livsmedelsverket, till Vetenskapsradion.
Även gränsvärdet för dricksvatten sänks kraftigt nästa år, från 90 till 4 nanogram per liter vatten. Enligt en tidigare rapport från Livsmedelsverket har fyra miljoner svenskar dricksvatten som ligger över det föreslagna gränsvärdet.
Så sent som i förra veckan kom larm om höga halter av PFAS i kräftor efter det att researchföretaget Testfakta analyserat åtta fabrikat av kräftor som säljs i svenska butiker. Resultatet visade att den som äter mer än en handfull kräftor under en måltid kan få i sig mer PFAS än vad som är lämpligt för en hel vecka.
De nya gränsvärdena för kött, fisk, ägg och dricksvatten börjar gälla den 1 januari 2023.
Fakta: PFAS
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsyror och började framställas i större skala på 1950-talet. Det finns ungefär 4 700 olika PFAS-ämnen.
PFAS-molekylerna har särskilda ytegenskaper vilket utnyttjas bland annat för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.
I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar, samt från inomhusluft eftersom ämnena sprids från prylar och material i våra hem.
Genom användning av produkter eller varor som behandlats med PFAS kan ämnet även tas upp via huden.
Människor har också utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser.
PFAS kan också överföras till foster via moderkakan och till spädbarn via modersmjölk.
Källor: Kemikalieinspektionen och Karolinska institutet.
