– Det finns behov av en utökning av användning av preventiva tvångsmedel, säger utredaren, före detta lagman Inger Söderholm.

Hon pekar på att det finns en alltmer omfattade samhällshotande brottslighet.

Att få använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte, utan konkret misstanke om att ett brott har begåtts, innebär integritetsrisker.

– Men det finns också en skyldighet för staten att skydda medborgarna, säger Söderholm.

Hon påpekar också att hemliga tvångsmedel i preventivt syfte inte är främmande för europeiska rättsstater.

Bedöms effektiva

I Sverige får preventiva hemliga tvångsmedel i dag användas av säkerhetspolisen till exempel för att förhindra terroristbrott.

Den öppna polisen har dock stora problem med att klara upp och förhindra gängvåldet. Utredningen bedömer att preventiva tvångsmedel blir effektiva för att förhindra allvarliga brott i gängmiljö.

– Det finns en tystnadskultur som man med preventiva tvångsmedel kan komma igenom, säger Söderholm.

Utredningens förslag innebär att preventiva tvångsmedel ska kunna användas när det finns en påtaglig risk för allvarlig brottslighet inom en grupp eller organisation.

Är nöjd

Utredningen tillsattes av den förra rödgröna regeringen, men Moderaterna har drivit frågan om preventiva hemliga tvångsmedel sedan 2018.

Den nye justitieministern Gunnar Strömmer (M) är nöjd med utredningen.

– Det är väldigt tillfredsställande resultat, säger han.

De hemliga tvångsmedlen är framförallt hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och hemlig dataavläsning.