Dyra matkassar och höga bensinpriser kan avgöra det viktiga mellanårsvalet till USA:s kongress i november.
Landet lider av den högsta inflationen på 40 år – något som väntas gynna Republikanerna
Ett par gånger i månaden hämtar Frank Deluque, 55, bröd, grönsaker och andra matvaror hos hjälporganisationer dit New Yorks restauranger kan skänka det som blivit över. Livsmedelspriserna har stigit så mycket under året att han känner sig tvungen, särskilt sedan han nyligen blev arbetslös.
– Mat är den utgift som är svårast att skära ner på, säger han till TT.
– Man måste ju äta.
En kartong med ett dussin ägg i hans lokala matbutik i stadsdelen Brooklyn kostar nu fyra dollar – drygt 44 kronor. Priset har fördubblats sedan början av förra året.
– Det är helt vanliga ägg som kostar så mycket, inte ekologiska eller någonting sådant, säger Frank Deluque.
– Det är tufft att klara vardagen med sådana priser.
Pandemin och kriget i Ukraina har följts av den högsta inflationen i USA sedan 1982.
Ökade matpriser
Livsmedelspriserna har ökat med 13,5 procent på ett år, samtidigt som lönerna inte hänger med. Det märks i slutspurten inför mellanårsvalet i november, där det avgörs om Republikanerna kan ta makten över kongressens båda kammare från Demokraterna. Inflationen är den viktigaste frågan för väljarna, enligt opinionsmätningarna.
– Inflationen gynnar helt klart Republikanerna i valet, säger Karen Hult, professor i statsvetenskap vid universitetet Virginia Tech.
Mellanårsvalet har i regel lågt valdeltagande, och partierna satsar framförallt på att motivera sina kärnväljare att ta sig till vallokalerna. Republikanerna försöker göra inflationen till en vinnande valfråga, och har spenderat motsvarande 1,5 miljarder kronor på reklamfilmer på temat. I en av dem serverar den republikanska kongressledamoten Don Bacon från delstaten Nebraska pyttesmå hamburgare som han kallar “Biden-burgare” till sin fru, och skyller de höga matpriserna på presidenten.
– Demokraterna har valt att inte prata så mycket om inflationen i valkampanjerna, säger Karen Hult.
Riktar om uppmärksamheten
– De beskriver den som utanför partiets kontroll och försöker rikta uppmärksamheten mot andra frågor som de hoppas kan mobilisera väljarna, som klimatet och aborträtten.
I augusti fick Demokraterna igenom Joe Bidens stora reformpaket Inflation Reduction Act. Enligt Vita huset ska det minska inflationen genom att sänka amerikaners energi- och sjukvårdskostnader.
– Men i den mån paketet har effekt på inflationen kommer det inte att märkas till mellanårsvalet eller hinna påverka valresultatet, säger Karen Hult.
Kathy LaColla, som arbetar i en butik för pooltillbehör i stadsdelen Staten Island i New York, tror att Republikanerna kommer att få ordning på ekonomin om de tar kontroll över kongressen.
Valskyltar på villatomterna
– Demokraterna har en tendens att slänga pengar omkring sig, säger Kathy LaColla. I villakvarteren runt butiken är det gott om valskyltar nedstuckna i gräsmattorna. Nästan alla visar stöd för Republikanernas lokala kongressledamot Nicole Malliotakis. Staten Island söder om Manhattan består till stor del av konservativ medelklass. Även här har folk mindre pengar att spendera nu.
– Vi har tvingats höja priserna och många kunder får en chock när de ser prislapparna.
– En hink klor som förut kostade 95 dollar kostar nu 159.
Företaget påverkas också av de höjda bensinpriserna i USA.
– Våra leverantörer har lagt på nya avgifter för att kompensera för bensinpriserna, säger Kathy Lacolla.
– Jag har själv slutat köra till Manhattan eftersom det är för dyrt.
Fakta: Väljarnas viktigaste frågor
Andel av tillfrågade väljare som tycker att en fråga är “extremt” eller “väldigt” viktig inför mellanårsvalet i november:
Inflation 82 procent
Brottslighet 72 procent
Valsäkerhet 70 procent
Jobb och arbetslöshet 68 procent
Invandring 67 procent
Infrastruktur 57 procent
Abort 56 procent
Rasism 53 procent
Vapenlagar 51 procent
Klimatet 49 procent
Covidpandemin 32 procent
Studieskulder 31 procent
Källa: Monmouth Universitys nationella opinionsundersökning
Fakta: Mellanårsval i USA
I mellanårsvalet, som hålls den 8 november, avgörs vilket parti som får makten i Washington. Då väljer amerikanerna representanter till kongressens två kammare: senaten och representanthuset.
Samtliga 435 platser i representanthuset samt 34 av de 100 platserna i senaten står på spel. Dessutom ska guvernörer röstas fram i 36 delstater.
Demokraterna har i nuläget majoritet i senaten där de har 50 platser samt vicepresidenten Kamala Harris som utslagsröst, mot 50 platser för Republikanerna.
Även i representanthuset har Demokraterna för närvarande majoritet med 221 mot 212 platser.
Mellanårsvalet ses som en folkomröstning om hur presidenten sköter sig. Det parti som den sittande presidenten tillhör förlorar i regel platser i mellanårsvalet.
Republikanerna ligger bra till i mätningarna. Tar partiet båda kamrarna i kongressen blir det svårt för president Joe Biden att få mycket uträttat efter januari 2023.