Sverige har ansökt om att gå med i militäralliansen NATO. På kravlistan från Turkiet står att regeringen ska ta avstånd från kurdiska organisationer och utlämna kurder boende i Sverige till Turkiet. Samtidigt var det kurdiska YPG som var med och besegrade terrorsekten IS. Vilka är kurderna och varför är de förföljda i de länder de bor i?
Kurdernas historia
Det område som brukar kallas Kurdistan utgör de traditionella hemtrakterna för kurder, men är inte ett eget land idag. Kurderna har historiskt levt i bergstrakter och försörjt sig som boskapsskötande nomader. De flesta kurder bor i Turkiet, Syrien, Irak och Iran. I dessa länder betraktas den kurdiska kampen efter självständighet med misstänksamhet. Flera gånger har kurderna råkat ut för våld och förtryck från ländernas centralstyren. Ett av de värsta exemplen är Saddam Husseins användande av giftgas i Halabja den 16 mars 1988, under kriget mellan Iran och Irak. Attacken krävde runt 5000 människors liv, varav många barn. Kurderna talar inget enhetligt språk utan olika indoeuropeiska dialekter som är besläktade med persiska och farsi. De två största språkgrupperna är sorani och kurmanji. Beroende på i vilket land de bor i skrivs kurdiska antingen med latinska bokstäver eller arabiska. Det är svårt att avgöra hur stor del av Turkiets befolkning som utgörs av kurderna, men beräkningar pekar mot att de är 10–25 % av befolkningen.
Kamp för självständighet
Den kurdiska drömmen om självständighet har grusats flera gånger genom århundradena. Efter Första världskriget var det nära att en stat bildades, men i slutändan valde kolonialmakterna att ignorera kurderna. I närtid har de amerikanska krigen i Mellanöstern ritat om den geopolitiska kartan. Det finns idag två pågående strävanden till självbestämmande. Kurderna i norra Irak har byggt upp en regional förvaltning och har eget parlament sedan 1990-talet. Efter 2003 och Saddam Husseins fall har självstyret erkänts i Iraks författning.
Kurderna i Syrien passade på under den arabiska våren och den syriska konflikten att försöka bryta sig fria. Där pågår ett statsbygge sedan 2012, men det är inte erkänt av Syriens ledare Bashar al-Assad. Idag styr en koalition bestående av bland annat Demokratiska unionspartiet och det Syriska unionspartiet Rojava, som den autonoma administrationen också kallas. Rojava menar att regionen utgör en sekulär och multietnisk entitet med försök med direktdemokrati och att områdets mångfald reflekteras i regionens konstitution.
PKK
Kurdistans arbetarparti (på kurdiska Partiya Karkerên Kurdistan), är en organisation i Turkiet som är terroristklassad av Turkiet, EU, Nato, USA, Sverige, Finland och en rad andra länder. Terroristklassningen är inte helt okontroversiell. Ett argument mot terroristklassningen är att PKK och andra kurdiska grupper under kriget mot Islamiska staten samarbetade med militär från bland annat USA. PKK grundades 1978 och har sedan 1984 befunnit sig i ett inbördeskrig mot den turkiska staten. Båda parter är anklagade för brott mot mänskliga rättigheter och attacker mot civila under konflikten som har krävt cirka 40 000 människors liv och som under perioder har förvandlat delar av Turkiet till krigszoner. Sedan 1999 sitter PKK:S ledare Abdullah Öcalan fängslad. Från början var gruppen marxist-leninistisk men har på senare tid istället fokuserat kampen mot att bilda en egen stat och kämpa för kurdiska rättigheter.
YPG och PYD
Folkets försvarsenheter (på kurdiska: Yekîneyên Parastina Gel), är i stora delar en kurdisk milis som utgör den beväpnade avdelningen av Demokratiska unionspartiet (PYD) i Rojava.
PYD bildades 2003 som den syriska grenen av PKK. I det syriska inbördeskriget var YPG till en början avvaktande men blev senare en allierad till Nato och USA i kampen mot IS. YPG har även en kvinnlig stridande sektion som kallas YPJ och som har hyllats för sina insatser mot IS. YPG har fått uppmärksamhet i Sverige efter den överenskommelse som Socialdemokraterna och den politiska vilden Amineh Kakabaveh gjorde för att stötta S:s regeringsbildning. Den slog fast att Sverige skulle fördjupa samarbetet med PYD. Denna hållning har ändrats i och med Sveriges ansökan om medlemskap i Nato och nu behöver Turkiets godkännande. Statsminister Ulf Kristersson har sagt att Sverige tar avstånd från YPG och PYD. Sverige har även lämnat ut personer som befunnit sig i landet till Turkiet efter påtryckningar från regimen i Ankara.
Kurderna i Iran
Den senaste protestvågen i Iran startade i september efter mordet på kurdiska Mahsa Jina Amini. Hon hade gripits av moralpolisen som anklagade henne för att inte bära sin sjal på rätt sätt. Protesterna har slagits ner på ett brutalt sätt av iranska säkerhetsstyrkor särskilt i områden med stor kurdisk minoritet. Kurderna i Iran har enligt Amnesty diskriminerats tillsammans med andra religiösa och etniska minoriteter av det shiamuslimska prästerliga etablissemanget. Kurderna utgör cirka 10 procent av befolkningen men har haft det svårt i Iran på grund av förtrycket där regimen nekat dem deras sociala, politiska och kulturella rättigheter. Kurdiska städer och regioner har också undertryckts ekonomiskt, menar Amnesty, vilket har lett till att kurderna lever i en kronisk fattigdom. Kurderna har utsatts för tvångsvräkningar och rivningar, vilket har gjort att många kurder saknar egna bostäder.
