I föresläsningen går Jonathan Leman igenom hur högerextrema och konspiratoriska rörelser har navigerat sig genom den senaste tiden stora omvärldshändelser, coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Han menar att högerextremister blev som ”yra höns” när pandemin bröt ut och beskriver hur rörelsen gick från en ”pro lockdown-linje”, till att rasa mot vaccinpass i slutet av pandemin.

– Man märkte ganska snabbt att vännerna i andra länder var emot ”lockdowns”. Det blev en period av förvirring och man började backa från den linjen, säger Jonathan Leman.

Knöt ihop 5G med covid

Den konspiratoriska rörelsen tog samtidigt på sig ledartröjan, enligt Jonathan Leman.

– Det här är de som tidigare snackat om 5G. När det kommer en ny brännande fråga så knyter man ihop det med det man har babblat om innan. Så har konspirationsrörelsen alltid funkat. När covid kom sa man att det var masterna som var den egentliga spridningen av viruset, säger han.

Konspirationsrörelsen har tidigare varit störst på internet, där de till och med har ett eget slags ”Facebook”. Men i början av 2021 tog de steget ut på gatorna. Högerextremister började då dyka upp på deras demonstrationer som privatpersoner, berättar Leman.

– En högerextrem grupp som kallas för Nätverket började sedan att samarbeta med konspirationsrörelsen och engagera sig i den miljön. De påverkar varandra. Vi ser att de konspiratoriska blir mer högerextrema och de högerextrema blir mer konspiratoriska.

Raseri mot vaccinpass

Mot slutet av 2021 kom frågan om vaccinpass, som sedan infördes på vissa restauranger och evenemang. Då fick högerextremisterna en möjlighet att ge sig ut på barrikaderna och delta i demonstrationer på ett helt nytt sätt. Vaccinpassen beskrevs som en oerhörd inskränkning av friheten, säger Leman.

– Det är något lite märkligt med det. Att grupper som vill skrota vår demokrati tycker att det är en enorm ofrihet att man behöver ta en spruta för att gå på en restaurang.

Nästa brännande fråga

I början av 2022 slopades covidrestriktionerna. Då dök det istället upp en ny fråga att hantera. Rysslands invasion av Ukraina.

– Man glider över i andra frågor. De stora brännande frågorna blir en slags rekvisita för de här grupperna. Man jobbar med dem för att få misstro i samhället. Veteranerna i den konspiratoriska miljön glider direkt över och pratar om att överheten startade kriget för att ”vi har kommit så långt i vår frihetskamp och de behöver något för att splittra oss”, säger Jonathan Leman och tillägger:

– Det är en oerhört märklig och lite narcissistisk position att tänka att man sätter igång ett krig för att skada en rörelse som demonstrerar och för att kunna anklaga dem för att vara pro-ryska. En lite märklig konspirationsteori. Men man knyter ihop det så.

De högerextrema rörelserna har vacklat i frågan och har under året velat sätta upp banderoller utanför både den ryska och ukrainska ambassaden. Samtidigt förenas de högerextrema och konspiratoriska rörelserna i en tro på en global elit som styr samhällsutvecklingen, menar Jonathan Leman.

– Det är det vi har sett både under pandemin och kriget i Ukraina. Olika omvärldshändelser har skapat olika allianser och en breddning av miljön. Men de traditionella högerextrema organisationerna har haft svårare att agera och navigera under både pandemin och kriget.