Efter fem år med Emmanuel Macron ville något fler fransmän försöka med Marine Le Pen – men högernationalisten fick alltså inte tillräckligt stort stöd. Le Pen stannar på omkring 42 procents stöd, enligt franska medier.

Siffrorna går i linje med vad opinionsundersökningarna visat sista veckan fram till valet. Men valet blev jämnare än för fem år sedan: 2017 fick Macron två tredjedelar av rösterna.

På Macrons valvaka på Marsfältet framför Eiffeltornet mitt i Paris jublade åskådarna när resultatet tillkännagavs på de stora bildskärmarna. Fem år till för Macron kunde de konstatera samtidigt som Daft Punks ”One more time” dundrade ut i högtalarna.

— Det här är en klar seger, för första gången i den femte republikens historia har en president omvalts när han också har majoritet i parlamentet. Det är mycket viktigt för det här var en politisk strid, en strid mot extremhögern, säger Macrons partikamrat, EU-minister Clément Beaune.

Le Pen: Storartad seger

I en annan del av Paris, på Marine Le Pens valvaka, erkände högernationalisten sig besegrad samtidigt som hon säger med hänvisning till sommarens parlamentsval att ”det här är inte över än” för hennes parti Nationell samling.

— Vi hade naturligtvis velat ha sett att resultat blivit ett annat. Men det här är en storartad seger, säger hon.

— Vi kommer inte att glömma det glömda Frankrike, de idéer vi står för har nått nya höjder och jag kan inte känna annat än hopp, säger hon.

Macron, Frankrikes åttonde president i nuvarande ordning, kom till makten året efter några av de värsta terrordåden i Europas historia. Under mandatperioden har Macron ställts inför en global pandemi, ett uppblossat krig på kontinenten, en storbrand i Notre-Dame och ett bångstyrigt EU där han har velat ta täten.

Han har också hamnat i regelbundna och rejäla bråk med stora delar av det franska folket.

Många av Macrons reformer har mött omfattande demonstrationer. Inte minst 2018, då rörelsen Gula västarnas protester mot högre bränslepriser övergick i en allmän missnöjesvåg som sköljde över landet.

I presidentvalet 2017 fick nykomlingen Emmanuel Macron – en tidigare minister som hade lämnat Socialistpartiet för att bilda en egen mittenrörelse – mest stöd av alla kandidater i den första omgången (24 procent). Men faktum är att Macron fick mer stöd den här gången (27,8 procent), än när fransmännen lade sina första röster för två veckor sedan.

På fem år har de tidigare maktpartierna Socialistpartiet (PS) och Republikanerna (LR) i princip utmanövrerats helt. Macrons enda riktiga utmanare kom från varsin ytterflank: nationalistledaren Marine Le Pen och vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon, som bägge samlat mer stöd sedan förra valet

Mélenchon: Svagaste presidenten

I slutänden var det Le Pen som knep den andra av två biljetter till finalomgången, med en dryg procentenhet mer stöd än Mélenchon.
Vänsterledaren Mélenchon, hävdar å sin sida på söndagen att båda presidentkandidaterna förlorade.

— Madame Le Pen har besegrats. Frankrike har klart och tydligt vägrat överlämna sin framtid till henne, och det är mycket bra nyheter för vårt folk.

— Men samtidigt är Emmanuel Macron den svagaste presidenten den femte republiken har sett. Hans seger driver omkring på ett hav av blankröster, säger han till sina väljare och vädrar morgonluft inför parlamentsvalet.