De senaste sju åren har varit de varmaste som någonsin uppmätts, globalt sett. Och sommaren 2021 var den varmaste som någonsin uppmätts i Europa, en grad över genomsnittet 1991–2020, enligt en ny rapport från EU:s klimatförändringstjänst Copernicus. Sverige drabbades inte lika hårt som Sydeuropa den här gången, men många minns torkan 2018 med foderbrist och rekordlåga skördar och fasar för nästa dråpslag – som kan komma snart igen.
I Copernicus-rapporten konstaterar man att extremväder, både torka och översvämningar, har blivit vanligare och att trenden kommer att bestå. Men i dagens moderna Sverige var de flesta övertygade om att missväxt var ett begrepp som förpassats till historiens skräphög – fram till 2018.
— Som vi ser det var man tagen på sängen av att sådana svåra situationer kunde uppstå även i Sverige. Men vi fokuserade studien på lantbrukarnas perspektiv och den löpte enbart över ett år, säger Sara Brogaard, forskare vid Lund University Centre for Sustainability Studies.
Tillsammans med Tomas Germundsson, professor vid Kulturgeografiska institutionen vid Lunds universitet, genomförde hon ett forskningsprojekt med ”akutbidrag” från forskningsrådet Formas, ”Minnet är kort – lantbrukares upplevelser av torkan 2018”, som påbörjades i januari 2019.
– Vi fokuserade främst på förhållandena i sydligaste Sverige och intervjuerna gjordes främst i Skåne, berättar Tomas Germundsson.
Studien består av både djupintervjuer och kortare enkätsvar från framför allt lantbrukare. Genomgående upplevde de osäkerhet och maktlöshet inför de natureffekter man stod inför. Många uppskattade att vissa kommuner snabbt gjorde marker under olika former av skydd tillgängliga för bete, medan andra upplevde att myndigheternas reaktioner var långsamma och alltför begränsade.
— Situationen var väldigt allvarlig ett tag, säger Tomas Germundsson. Därför var det viktigt för oss att genomföra studien så snabbt som möjligt. Annars blir det lätt så att man glömmer bort det lite grand tills det blir kris igen.
Under torkan var det många lantbrukare som mådde dåligt av att se sina djur fara illa på sönderbrända betesmarker. Foderpriserna rakade i höjden, fördubblade eller trefaldigade priser var vanligt. Trots det rådde brist på foder att stödfodra med.
Lösningen blev för många att skicka djuren till slakt, vilket fick till följd att väntetiderna till slakterierna blev långa samtidigt som det rådde foderbrist. Några importerade foder från Danmark, Nederländerna eller Finland. En del hästägare som Tidningen Syre talat med gick ihop och importerade hö från Polen och Tyskland.
Även spannmål och andra odlade livsmedel torkade bort på åkrar och fält. Möjligheterna att konstbevattna var begränsade på grund av vattenbrist. Mer än hälften av de tillfrågade hade ett ekonomiskt resultat som låg under 75 procent av det normala och ungefär en tredjedel hade ett resultat som var mindre än hälften av det normala.
Redan ett år med torka var påfrestande för lantbrukarna. Många tvingades skjuta på investeringar, ta pengar ur egen ficka eller ta lån för att hålla igång verksamheten. Några avverkade skog i förtid, ibland av nödvändighet eftersom torkan också gjorde att barkborreangreppen blev omfattande.
— Svaren antyder att två på varandra torra år skulle vara mycket svårt att hantera för fler än hälften och att var femtonde enhet skulle riskera att läggas ner, konstaterar forskarna i sin rapport.
Att det svenska lantbruket var så sårbart fick riksdagens miljö- och jordbruksutskott att genomföra en fördjupad uppföljning som var klar i december 2020. Man konstaterade då att lantbrukare generellt sett har god förmåga att klara sig ställda inför förändringar. Men även att ”mindre och större gårdar kan ha lättare att klara sig på lång sikt än medelstora företag” och att lantbruk med en diversifierad produktion är mer resilienta än lantbruk med ensidig produktion.
Flera riskfaktorer lyfts fram i uppföljningen, bland dem utpekas klimatförändringarna som en av de största utmaningarna, inte minst när det handlar om vattentillgång under torkperioder. ”I stora delar av Sverige har grundvattentillgången varit begränsad under de senaste åren, med vattenbrist på många håll. Under 2016–2019 var grundvattennivåerna i stora delar av södra och mellersta Sverige betydligt lägre än normalt”, står det bland annat i uppföljningen.
Enligt utvärderingsgruppens bedömning, måste vattentillgången för lantbruket säkras, särskilt i sydöstra Sverige. Man pekar bland annat på anläggandet av våtmarker som en bra lösning som både kan trygga lantbrukets behov av vatten och samtidigt bidra till att bevara den biologiska mångfalden. Investeringar i bevattningsanläggningar och bevattningsdammar bör också uppmuntras, enligt uppföljningsgruppen.
Någon nationell samordningsfunktion för att hantera torka finns inte i Sverige. Det är upp till varje enskild lantbrukare att säkerställa vatten- och fodertillgången för verksamheten. De lantbrukare som svarat på frågor i studien ”Minnet är kort – lantbrukares upplevelser av torkan 2018” vittnar bland annat om ett ökat samarbete med grannar, större egna lager av foder och större betesarealer som sätt att hantera torka i framtiden.
Den senaste gången en torka liknande den 2018 inträffade i Sverige, var 1992. Det gick alltså 26 år mellan händelserna. Men enligt Copernicus kommer ökande temperaturer att innebära att extremväder blir vanligare.
Under förra sommaren slogs till exempel flera värmerekord i södra Europa. Spaniens nationella temperaturrekord noterades till 47 grader och i Italien uppmättes Europas högsta temperatur någonsin sedan mätningar började genomföras, 48,8 grader.
— Vi tittar inte så mycket framåt utan fokuserar främst på sådant som redan har hänt. Men självklart kommer det inte att vara de sista temperaturrekorden som vi kommer att få se i Europa, sade en av Copernicusrapportens huvudförfattare, Freja Vamborg, till TT i samband med att rapporten, ”European State of the Climate” släpptes i förra veckan.
