Kvinnor i världens rika länder tjänar betydligt mindre än män för samma arbete och ännu värre är situationen i fattiga länder. Om utvecklingen fortsätter i samma takt som nu kommer det att dröja 286 år innan global jämställdhet uppnås, varnar FN i en ny rapport.
Biståndsorganisationen Oxfam uppger att kvinnor på global nivå tjänar 24 procent mindre än män och att det kommer att dröja 170 år innan den orättvisan har överbryggats, om utvecklingen fortsätter i samma takt som nu.
Enligt Oxfam finns det 700 miljoner färre kvinnor än män som lönearbetar. I stället återfinns en majoritet av de arbetande kvinnorna i världens utvecklingsländer inom den informella ekonomin där lönerna generellt är sämre och det saknas sociala skyddsnät.
Kvinnor utför samtidigt minst dubbelt så mycket av arbetet i hemmen – i vissa fall tio gånger så mycket, enligt Oxfam. Kvinnor har dessutom betydligt längre arbetsdagar än män, om man även räknar in hemarbetet. På global nivå betyder det enligt Oxfam att en ung kvinna i dag i genomsnitt kommer att arbeta fyra år längre än en man under sin livstid.
I världens utvecklingsländer beräknar FN att kvinnor utgör 40 procent av arbetsstyrkan inom jordbruket. Över hela världen är matproduktionen beroende av dessa kvinnor på landsbygden, som sällan får möjlighet att äga den mark de brukar. Trots att kvinnorna ofta har en avgörande roll både som producenter och matlagare till sina familjer löper de själva en högre risk att drabbas av undernäring än männen.
Tyngre och svårare arbete
Inger Andersen, undergeneralsekreterare för FN och chef för dess miljöprogram Unep, säger i ett uttalande att kvinnors dagliga arbete med att säkerställa tillgången på rent vatten, mat och bränsle dessutom blivit allt tyngre och svårare.
Världsorganisationen konstaterar i den nya rapporten att det i nuvarande takt skulle dröja 286 år att jämställa rättssystem och få bort könsdiskriminerande lagar. Det kommer att ta 140 år innan kvinnor blir jämlikt representerade på ledande positioner på arbetsplatser – och minst 40 år innan en jämlik representation råder i parlament.
Rapporten belyser också oroande bakslag i kampen mot fattigdomen, som kan förstärkas ytterligare av stigande matpriser. I slutet av året beräknas 383 miljoner flickor och kvinnor leva i extrem fattigdom, vilket kan jämföras med 368 miljoner pojkar och män som lever i samma situation.
– Data visar en tillbakagång som inte kan förnekas, deras liv har försämrats av globala kriser – vad gäller inkomster, trygghet, utbildning och hälsa. Ju längre det tar innan vi vänder denna trend, desto större blir kostnaderna för oss alla, säger Sima Bahous, chef för UN Women, i ett uttalande.
Vid sidan av dessa orättvisor förblir mäns våld mot kvinnor ett av de vanligaste människorättsbrotten som begås i världen. Trots att många länder har infört lagar mot våld i nära relationer uppger nästan var tredje kvinna att hon utsatts för våld under sin livstid – och mörkertalet kan vara stort.
FN har tidigare betonat att våldet har en tendens att förvärras i samband med kriser, något som också skedde under pandemin. I de flesta fall där flickor och kvinnor utsätts för olika typer av våld är det en manlig partner som är förövare.
Dessutom är över 70 procent av offren för människohandel flickor eller kvinnor, varav en majoritet utsätts för sexuella övergrepp.
Utbildningskris i världen
En avgörande faktor för utvecklingen av ett mer jämställt samhälle är utbildning och just nu står världen dessutom inför en omfattande utbildningskris. Det krävs nya insatser på området från regeringar och internationella organ var budskapet vid ett toppmöte som avslutades i New York i veckan.
Flera FN-organ understryker hur bråttom det är att genomföra insatser för alla de barn och ungdomar som förnekas tillgång till en bra utbildning på grund av att de bor i krisområden.
Beräkningar visar att skolgången för över 222 miljoner barn i världen har drabbats av klimatrelaterade kriser, naturkatastrofer, konflikter och de störningar som coronapandemin orsakat. Drygt 78 miljoner barn i dessa områden går inte i skolan alls, medan 120 miljoner elever erbjuds en bristfällig skolgång.
Vid veckans toppmöte lanserades krav på handling. Världens länder uppmanas att bygga upp utbildningssystem som kan säkerställa att även elever som bor i krisdrabbade regioner ska kunna erbjudas skolor som är inkluderande och trygga.
Kravet på handling riktas till regeringar och internationella organisationer. Enligt Estefania Giannini, biträdande chef för FN:s utbildningsorgan Unesco, bygger uppmaningen på konsultationer med företrädare för över 45 krisdrabbade länder i världen och över ett hundra ickestatliga organisationer.
FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi, konstaterade att en lång rad kriser som hänger samman med klimatförändringar, matbrist och konflikter slagit hårt mot barns möjligheter att få en utbildning.
– Människor tvingas på flykt på grund av strider, eller på grund av hunger. Och de tvingas i allt högre grad på flykt från sina hem på grund av klimatförändringar. Alla dessa kriser innebär ett hot mot utbildningen, sade han.
"Prioritera utbildning"
Catherine Russell, chef för FN:s barnfond Unicef, betonar att det handlar om en enorm utmaning – men att världen måste se till att varje barn får möjlighet till en grundläggande utbildning.
Hon uppmanade samtidigt världssamfundet att prioritera utbildningssatsningar, i synnerhet i samband med kriser.
– Vi behöver er hjälp för att bygga upp utbildningssystem som kan stå emot de framtida kriser som vi vet kommer att inträffa. Och vi behöver ert stöd för att säkerställa utbildningen för de mest sårbara barnen, sade Catherine Russell.
FN:s generalsekreterares representant för barn i krigssituationer, Virginia Gamba, påpekade hur viktigt det är att skolsystem har styrkan att kunna fortsätta fungera under, och efter, konflikter.
