— Det handlar om att göra det så ogästvänligt som möjligt, säger statsvetaren Peo Hansen.

Det överlägset mest omfångsrika avsnittet i regeringsunderlaget Tidöavtalet handlar om migration och integration.

Målet med den nya migrationspolitiken är enligt avtalet ett ”paradigmskifte i synen på asylmottagande”. Det innebär i klartext att invandringspolitiken ska bli så restriktiv som möjligt, samtidigt som man betonar att asylrätten ska upprätthållas.

— Det lutar väldigt mycket åt Danmark och de här länderna som går i bräschen för en väldigt drakonisk migrationspolitik som till varje pris vill stänga ute folk, säger Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Andrea Spehar, docent i statsvetenskap och föreståndare på Centrum för global migration vid Göteborgs universitet, anser att tendenserna i alla EU-länder går mot en mer restriktiv migrations- och integrationspolitik.

— Med de här förslagen följer Sverige trenden i mycket högre grad än tidigare, säger hon.

EU:s miniminivå

Högerpartierna vill kraftigt minska flyktinginvandringen genom att anpassa asyllagen till EU:s miniminivå. Tillfälliga uppehållstillstånd ska vara regel. De permanenta föreslås fasas ut helt senast våren 2024. En utredning ska se över möjligheterna att avgiftsbelägga asylprocessen.

Skärpta villkor föreslås för medborgarskap genom språk- och kunskapstest och krav på ”hederlig vandel” (livsstil). Gränsen för att kunna ansöka ska höjas från fem till åtta års hemvist i Sverige.

Medborgarskapsprocessen föreslås avslutas med en obligatorisk lojalitetsförklaring. Antalet kvotflyktingar ska minska kraftigt och villkoren skärpas även för familjeåterförening och anhöriginvandring, bland annat genom högre krav på egenförsörjning.

Vidare föreslås åtgärder som syftar till att göra Sverige till ett mindre attraktivt land att invandra till. En modell ska tas fram för gradvis kvalificering till välfärd och bidragssystem genom arbete, skatt och permanent boende.
Man vill också utreda möjligheten att villkora välfärden på grundval av medborgarskap.

Östeuropeiskt sällskap

Peo Hansen nämner Ungern, Polen, Tjeckien, Slovakien, Österrike och Italien som andra länder med liknande politik där det uttalade syftet är att förmå flyktingar att välja andra alternativ.

— Det blev väldigt tydligt i samband med den så kallade flyktingkrisen 2015 att länder började göra klart att de skulle bli så ogästvänliga som möjligt, säger han.

Sverige ska enligt regeringen lägga sig på EU:s miniminivå i migrationspolitiken. Där får man enligt Andrea Spehar sällskap av stora delar av den övriga unionen.

— Sverige har under flera år varit en outlier (ett avvikande exempel) genom att inte ställa språkkrav för medborgarskap, den ganska korta tid man behöver vara i landet för att ansöka om medborgarskap och mottagandet av kvotflyktingar, säger hon.

— Nästan alla länder i Europa har språkkrav och kräver att den som vill bli medborgare ska ha bott i landet betydligt längre än fem år. I Danmark gäller som exempel tio år.

Bara tio EU-länder tar i år emot kvotflyktingar. Sverige, Frankrike och Tyskland är de länder som de senaste åren tagit emot flest. Fram till slutet av augusti i år tog hela EU emot 7 800 kvotflyktingar. Förra året tog Sverige ensamt emot över 6 000 på egen hand.

Tar rygg på S

Den nya regeringens förslag har kritiserats hårt från vänster och bland vissa liberaler. Men både Peo Hansen och Andrea Spehar betonar att många punkter i Tidöavtalet går i linje med Socialdemokraternas migrationspolitik.
Socialdemokraterna har jobbat stenhårt för att få bort Sveriges rykte som en fristad och mer generöst än något annat land. Den här regeringen kommer fortsätta den politiken, säger Peo Hansen.

Det som sticker ut är enligt statsvetarna de föreslagna reformernas fokus på beteende, värderingar och lojalitet, liksom idén om att knyta välfärden till medborgarskap.

Att välfärden skulle betingas av medborgarskap är väldigt olikt Sverige där medborgarskap och permanent uppehållstillstånd är väldigt synonyma, åtminstone vad gäller välfärd, säger Peo Hansen.

Andrea Spehar förvånas över att Liberalerna och Moderaterna gått med på förslagen om att invandrare ska testas och bevisa sin lojalitet.

— Det är inget som dominerar i andra länder förutom möjligtvis i Danmark som man ju inspirerats mycket av. Det känns väldigt gammaldags.