Lunds kommun växer och i utkanten byggs nu Kunskapsparken, där det bland annat finns en 1 500 kvadratmeter stor skogsträdgård, öppen för alla. I Örebro finns en ”ätbar lekmiljö” som skapats när en park och en skolgård byggts ihop. I Västerås har en gräsyta ersatts av både ängsblommor och en skogsträdgård.

Philipp Weiss fick uppdragen eftersom han är en av få diplomerade permakulturdesigners.

– Men jag använde inte någon permakulturell designprocess i framtagningen av de här förslagen utan tänkte i skogsträdgårdstermer i de olika projekten. Jag kallar det vi gör för ”skogsträdgård”, ”matskog” eller ”ätligt landskap”. Kunskapsparken i Lund är en stor dagvattenhantering, med en park ovanpå. Den blir ett fantastiskt exempel att följa över tid. Hur ska man sköta skogsträdgården, hur gör man med skörden, hur gör man med eventuell vandalisering? säger Philipp Weiss.

Ätbar lekmiljö i Örebro

I Örebro fick Philipp Weiss i uppdrag att rita ett en hektar stort område där en park och en skolgård flyter ihop. Arbetet har gjorts tillsammans med trädgårdsmästaren Martin Gustafsson.

– Skolan har byggts ut och och parken behövde då bli skolgård, så där har jag ritat en en ätbar miljö runt lekområdena och kommunen har gjort en plan gräsmatta till ett landskap med raviner och kullar med ätbar vegetation, bland annat buskar och träd. De första planterades 2020 och vi har observerat dem i två år och ser hur vi kan göra kompletteringar.

I Västerås har Philipp Weiss och Martin Gustafsson samarbetat med odlaren Peter Korn, som är specialiserad på naturnära plantering av blommande perenner.

– Han har sått och planterat blommande växter på ungefär en tredjedel av ytan i Västerås.

Det finns blommande växter i skogsträdgårdsvärlden, inte minst alla träd och buskar, men det har varit för lite fokus på blomning i markskiktet och Peter fyller den luckan.

Det bidrar med färg hela säsongen och det lockar både insekter och besökare.

– I Västerås har vi integrerat de två koncepten – skogsträdgård och blommande perenner. Där finns det ett par hundra kvadratmeter blommande sand- och grusbäddar också som har extra högt värde för den biologiska mångfalden. Besökarna har varit lyriska över Peter Korns blomparadis.

”Ekologisk läskunnighet”

Parkerna i Lund, Västerås och Örebro kan fungera bra pedagogiskt som exempel på ekosystembaserad matproduktion.

– Permakultur är en världsåskådning som utgår från småskalighet och lågteknologiskt synsätt. Den innehåller ett antal verktyg för hur man kan leva resurseffektivt på planeten och i de här offentliga miljöerna blir det intuitivt för människor hur allt kan fungera tillsammans. Det skapas en ekologisk läskunnighet, där människor förstår hur ekosystemen hänger ihop när de ser ett landskap som är fyllt med ätbara och blommande växter.

– Miljöpsykologer visar att det skapas en större förståelse om man skördar från bärbuskarna, tittar på blommor och fjärilar under längre tid eller om man stannar upp och pratar, säger han.

Philipp Weiss arbetar nu med att ta fram en palett av trädgårdsinslag som ska ge kunder alternativ, anpassade till olika miljöer och olika budgetar.

– I Lund skapar vi en fullt skiktad skogsträdgård, med klängväxter, örter i markskiktet och låga och höga träd och buskar. Markskiktet behöver många plantor och det gör att det bli dyrare. I Örebro har vi inte planterat markskiktet för att det ska bli billigare och i Västerås har vi sått in blommor mellan träden.

De offentliga uppdragen är också en lärandeprocess:

– Offentliga kunder är viktiga för att sprida de här idéerna och plötsligt har vi fått större budgetar och ser hur vi kan arbeta utifrån det. Vi måste öka den inhemska matproduktionen och det är värdefullt om vi kan skapa sådana här noder i städerna där folk kan ta sticklingar och lära sig mer, så att vi kan bygga ut det ätbara landskapet.

– Ser en besökare en skogsträdgårdsliknande miljö blir konceptet mycket mer konkret och man kommer närmare visionen för permakulturen att skapa ätliga ekosystem nära människor. Varje gräsmatta som börjar ge mat är ett steg på vägen och parker är bra pedagogiska redskap.

Lagstiftningen gynnar deras arbete i och med att miljöbalken kräver att en exploatör kompenserar för de naturvärden man förstör.

– Torra slänter sås in och gröna tak byggs liksom vertikala odlingar. Det finns mer pengar i offentliga miljöer som ska gå från kompensationsfonder när man exploateringar.

Allmänheten får plocka

Hur ser då kommunerna på ätbara parker?

Yvonne Högberg är landskapsingenjör i Västerås, och enligt henne har politikerna börjat intressera sig för ätbara parker.

– Vi har planterat enstaka fruktträd tidigare, men har inte haft någon bra plats för en skogsträdgård förrän nu. Vi har fått positiva reaktioner från såväl allmänheten  ch kollegor som från politikerna. Det är mycket ängsblommor som syns tydligt och som höjt naturvärdena i och med att vi fått många pollinerare. Ängsblommorna växer på sandbäddar, men på ytorna runt har vi lagt ut biokol som staden tillverkar själv.

Det kan krävas lite tid innan allmänheten förstår att de kan plocka det som växer i matparken.

– Vi har skyltat att man får plocka, men att man också ska vara säker på vad man äter. Vi får se om vi skyltar upp vad som är ätligt.

Och en önskan hos kommunen är att intresset för ätbara trädgårdar sprider sig till privata trädgårdar i Västerås.

– Även parkpersonalen behöver lära sig de lite annorlunda kraven på skötsel. Det ska vara en skog och träden ska inte beskäras och gräset inte klippas. Men ängsytan ska slås och brännas varje vår, säger Yvonne Högberg.

Användbar odling

Janine Österman är Lunds kommuns odlingssamordnare och ansvarar för utvecklingen av urban odling, bland annat odlingslotter och gemenskapsodlingar, samt med gestaltning av odlingsmiljöer.

– Vi har arbetat mer och mer med ätbara planteringar. I den nya Kunskapsparken har vi sedan 2017 en dialog med odlarna som flyttar in där. Fokus ligger på omställning och hållbara odlingssystem och kunskapsförmedling. Odlare och Holma folkhögskola lyfte fram idén om att anlägga en skogsträdgård och nu har vi gjort det genom samarbetet med en diplomerad permakulturdesigner.

Resultatet ska bli en offentlig park där skogsträdgården erbjuder rekreation, vila och erfarenhetsutbyten kring ekosystembaserad matproduktion, där skogsträdgården är ett uttryck. Det möter också kommunens miljö- och klimatmål och kan inspirera andra att använda detta i sina egna trädgårdar.
Vad gäller skötseln blir det en omställning jämfört med de parker man anlades från 80-talet fram till omkring 2010.

– Sen 70-talet har det varit fokus på effektivisering i skötseln, till exempel har man inte velat behöva hantera kladdig fallfrukt. Men vi ser nu att det plockas mer frukt och nötter och nu fokuserar vi på användbar odling. Utöver ätbara växter planerar vi in arter som kan användas för odlingsrelaterat hantverk, till exempel stubbskottsodlad hassel och hamlad pil. Det har skett en gradvis förskjutning mot ett intresse för ätbara växter och kunskapen har ökat.

Skogsträdgård som morot

Nu ska Lund se hur skogsträdgården används och slits. Det krävs en delvis ny kompetens i skötseln, men om tre år hoppas man att det ska ha växt fram ett samarbete mellan kommunen och intresserad allmänhet kring både nyttjandet och skötseln.

– Även om det ställer högre kunskapskrav för driften, är skogsträdgårdar en morot för oss på kommunen att få fördjupa oss i ämnet. Landskapsarkitekter börjar också nosa på det konceptet, märker jag på de frågor jag får.