En student med hörselnedsättning fick inte hjälp med teleslinga, en annan nekades att ta en paus för att be under en tenta och en tredje blev utsatt för sexuella trakasserier av en lärare.

Så kan anmälningar som når Diskrimineringsombudsmannen (DO) och som rör högskolor och universitet se ut. De senaste åren har DO fått in ungefär 50–90 anmälningar per år kopplade till just lärosäten.
Inget lärosäte uppfyller kraven

Enligt lagen ska universitet och högskolor arbeta för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter genom så kallade aktiva åtgärder. Arbetet ska genomföras i fyra steg.

Men när DO granskar 18 lärosäten är det bara ett av lärosätena som uppfyller lagkraven för det första steget, som handlar om att undersöka risker för diskriminering. För de övriga tre stegen är det inget lärosäte som uppfyller lagkraven.

– Det här är ett arbete som ska bedrivas i en sammanhållen process. Det innebär att om en verksamhet inte lever upp till det första undersökningssteget så faller hela processen, säger Love Ander, utredare på DO.

– Det här är inget högskolor och universitet kan välja att göra eller inte göra. Att de inte lyckas följa lagen är allvarligt, fortsätter Ander.

Inte tillräckligt bra enkätundersökningar

Ofta görs undersökningar bland studenterna i enkätform. Men undersökningarna lyckas inte alltid identifiera risker för diskriminering, och omfattar inte alltid alla diskrimineringsgrunder eller hela lärosätet, enligt DO.

Andra brister som identifieras är otydligheter kring vem som har ansvar för arbetet med aktiva åtgärder, att arbetet inte prioriteras, att det finns kunskapsbrister och att det i vissa fall är svårt att bedöma vilka krav som lagen ställer.

Enligt DO behöver lärosätena nu skapa en tydligare arbetsprocess, utveckla sitt arbete med undersökningarna och öka sin kunskap om vilka krav lagen ställer.