Vid sidan av det procentuella målet för ekologisk odling finns även nationella mål uppsatta om att bevara eller öka biologisk mångfald och andra miljömål, till exempel minskad klimatpåverkan.

– För att ha möjlighet att uppnå olika miljömål med en begränsad budget är det viktigt att stöd utformas så att åtgärder som ekologisk odling utförs kostnadseffektivt. Ekologisk odling bidrar mer till den biologiska mångfalden på platser där det sedan tidigare finns relativt få arter, säger William Sidenmo Holm, forskare och utredare vid Agrifood economics centre vid Lunds universitet.

Kopplat till naturbetesmark

Tillsammans med en annan forskare, Mark Brady, har han utfört en studie som visar att det spelar stor roll var den ekologiska odlingen bedrivs. Ekologisk odling kan gynna mångfalden av växtarter till en lägre kostnad i områden där det finns få eller inga naturbetesmarker.

Lönsamheten vid ekologisk odling är ofta lägre än vid konventionell odling och därför kan lantbrukaren få miljöstöd för att odla ekologiskt. Men det ekonomiska stödets storlek påverkas inte av hur produktiv marken är.

– Det leder till att få odlar ekologiskt i mer produktiva områden där konventionell odling oftast är mer lönsamt, relativt sett. Samtidigt är det just i dessa områden som ekologisk odling kan göra störst nytta då mängden naturbetesmarker ofta är låg.

Naturbetesmarker finns ofta där marken är stenig, relativt mager eller svårtillgänglig. Den mest produktiva åkermarken finns på de stora slätterna. På naturbetesmarkerna finns oftast en mångfald av växtarter, medan den produktiva åkermarken domineras av stora åkrar med monokulturer av spannmål, oljeväxter eller betor.

Eko sällsynt på slätten

– Vår studie visar behovet av att utforma styrmedel som gör det gynnsamt för lantbrukare i landskap med få naturbetesmarker att odla ekologiskt, säger William Sidenmo Holm.

Slutsatsen i studien är att lantbrukare som är verksamma på platser där det finns lite naturbetesmark borde få högre stöd. Annars är risken att den ekologiska odlingen framför allt ökar i landskap där det redan finns relativt stor biologisk mångfald.

– Så ser det ut i Sverige i dag, ekologisk odling är ovanligt i de mest produktiva växtodlingsområdena, såsom Götalands södra slättbygder, konstaterar William Sidenmo Holm i rapporten.

Mer forskning behövs

Ett annat sätt att gynna den biologiska mångfalden skulle enligt forskarna kunna vara att ge stöd för bevarande eller restaurering av naturbetesmarker.

Man pekar också på behovet av mer forskning för att kunna utvärdera vilka specifika arter som gynnas av ekologisk odling beroende på det omkringliggande landskapet, arternas bevarandestatus och deras bidrag till ekosystemtjänster.

För att få en mer komplett förståelse av miljönyttan av att ställa om till ekologisk odling behöver även andra arter, som pollinatörer och fåglar studeras.

Studien i sin helhet: ”Ekologisk odling för mer biologisk mångfald – var får man mest för pengarna?”.