Såna som alltid vet bäst känner ett tvång att ständigt berätta at en massa nötter inte är nötter. Botaniskt. Tröttsamt. Heter det nåt med nöt duger det åt mig. Men hasselnötter är faktiskt nötter på riktigt, riktigt och de är både nyttiga och goda. Oftast tänker jag  mig nötter som nåt som finns först när hösten är i gång, men en del nötter är redan på gång. Hasselnötterna i synnerhet. Som vanligt skiftar det från norr till söder, men nu är en bra tid att söka upp en hassel.

De är rätt enkla att känna igen på de breda mörka bladen med en typisk spets. Och under den här tiden på året  är nötterna det slutgiltiga beviset. De runda nötterna sitter en och en eller i små klasar omgivna av små blad formade till nåt som liknar en fransig krona. Under sommaren är skalet fylld med fluff som långsamt trängs undan av själva fröet, det som vi kallar en nöt. Den typiska hasselnötssmaken utvecklas med tiden och blommar inte riktigt ut förrän nöten torkas men de är minst lika goda färska.

Om nöten får sitta kvar på trädet kommer den med tiden att torka och bli brun, men det är inte nödvändigt att vänta tills hela skalet och nöten växlat färg helt. Jag föredrar snarare att plocka dem när de bara är delvis bruna. Då har de kvar lite mer sötma och är stunsigare i känslan.

Jag äter dem gärna som de är, men om de ska lagras lite längre behöver de torkas. Det behövs inga åthävor. Jag brukar oftast bara lägga dem nånstans luftigt precis som de är. Att ta fram hasselnötter som sitter kvar i söta små klasar till jul är en kvalificerad njutning för alla sinnen.

Odla gurkmeja

Det är en enorm skillnad på torkad och färsk gurkmeja, precis som med ingefära försvinner det fuktiga och spritsiga när man torkar dem. Men till skillnad från ingefära är det inte alltid så lätt att få tag på färsk gurkmeja. Turligt nog är det superenkelt att odla dem.

Klumparna som vi äter är utskott på de egentliga rötterna De är som potatis både ett sätt att föröka sig och att spara näring. Varje rhizom, som klumparna kallas, kan bli till ett gäng nya plantor. Jag brukar lägga dem i en plastpåse på en plats med milt ljus och vänta till det bildas ögon, anlag till rötter eller blad och stjälkar. Det går att plantera dem rakt av, men det blir bättre sprutt om de redan börjat gro, precis som med potatis.

Undvik att bryta sönder klumpen. Det går visserligen att odla från en bit bara det finns ett öga där, men brottytan är lite för inbjudande för mögel, bakterier och annat elände. Gurkmejans rhizomer är dessutom så små att det inte är någon idé att dela dem.

1. Lägg ett lager grus eller lecakulor i botten på en kruka som gärna får vara vid så rötterna kan sprida sig utåt.

2. Blanda vanlig jord med sand för att få en genomsläpplig mix. Fyll krukan nästan upp. Lägg gurkmejan på jordblandningen och täck med vanlig jord. Bara någon centimeter jord räcker. Håll jorden fuktig, men inte blöt. Jag brukar täcka med en glasskiva eller en stor skål tills dess att det första tittar upp, men då gäller det att ha daglig koll och att vädra då och då.

3. Ställ krukan varmt men inte för soligt tills dess att några blad kommit upp. När plantan är etablerad går den att behandla som vilken krukväxt som helst, men spreja gärna då och då och ge den lite stödljus på vintern. En vanlig led-lampa duger gott.

Det går att odla de flesta växter av den här typen på det här sättet och de kommer för det mesta upp. Problemet kan vara att få dem att trivas. Ingefära verkar inte gilla mig, men går ju lätt att få tag på. Galangal däremot är svårare att hitta. Och den är så pass känslig att den helst ska användas direkt när den kommer ur jorden. Jag har planterat en galangal i en kruka med samma typ av jord som gurkmejan. Jag återkommer med rapport.

Odla svampmycel på agar

När jag pysslar med svampmycel använder jag ofta agar som odlingsmedium. Agar är en blandning av näring, vatten och agar agar, en gelebildande produkt som som kommer från en sorts tång. Det går att hitta agar i en del livsmedelsaffärer i pulverform, men det är oftast superdyrt. Jag köper min agar i en affär som säljer asiatisk mat. Då är den i hela sjok, formade till en korvliknande form. Bara att klippa av en bit och dra igång.

Tio gram agar till en halvliter vatten ger en fast gelé. Typ svartvinbärsgelé. För fastare godis och liknande är det bara att minska på vattnet med någon dl eller mer. Koka upp tills agarn smälter och rör om tills den har löst sig. Blanda i smaksättning och häll upp i en form.

Grejen med att odla på agar är att du får en tvådimensionell värld. Det du odlar kan bara växa i ett plan och det gör att risken för infektioner minskar. Det krävs en väldigt hygienisk miljö för att inte en massa annat ska börja växa, men sen är det bara att köra.

Häll upp lite agar i en ren burk, sätt på locket och ställ burken i ugnen på 120 grader tills det kokar ordentligt i burken, stäng av ugnen och låt burken stå kvar i ugnen för att svalna. Det går naturligtvis också att ångsterilisera i en stor kastrull eller att tryckkoka. En bit av en svamp förvandlas snart till mycel om den får ligga på agar. Det går också att börja med sporer, bitar av mycel eller att odla helt andra saker på agar, men dit har jag inte kommit än, annat än oavsiktligt.