Det finns gott om ord att begrunda i dessa tider. Rebecka Fallenkvists, till exempel. På SD:s valvaka, när valresultatet började klarna, fick hon en fråga av en reporter från Samnytt om hur det kändes. ”Helg seger” sa hon, och det lät misstänkt likt ”hell seger”, den svenska varianten på den tyska nazisthälsningen. Sen tillade hon att det var en segerhelg.

Reportern var från Samnytt, men intervjun gick ut även i SVT:s valvaka. För SVT förklarar Rebecka Fallenkvist att hon hade ändrat till ”segerhelg” för att det skulle bli rätt grammatiskt och för att ”helg seger” skulle kunna övertolkas av ”journalister som du”. Ja, och så skyllde hon på att hon var berusad och inte borde ha tagit en intervju.

Tänk att hon ändå var så mån om grammatiken, men inte drog sig för en nazisthälsning i genomskinliga fårakläder i teve. Vad säger hon med det? Till sina likasinnade säger hon väl det som det låter som. Undertexten till oss andra är nog att vi övertolkar det vi hör. Men vi ska inte vara riktigt säkra – det var ju ändå bara för mediernas skull hon ville undvika en entydig nazihälsning. Och de flesta råkar inte säga sånt av misstag ens om de är fulla.

Dess är alltid singular

And now for something completely different. Ingenting lika illa som en nassehälsning i teve. Men jag tänkte ändå språkpolisa lite om pronomenet dess, som används galet då och då – ibland så att det stör läsningen.

Här är tre meningar med dess. I en av dem används det rätt – kan du se vilken?

• Vi måste beakta grundlagarna och dess betydelse för medborgarnas fri- och rättigheter.

• Rymdsonden Cassini har tagit 126 bilder av planeten och dess ringar.

• Det får förödande konsekvenser för hotade arter av alla dess slag.

Dess är genitivformen av den och det, precis som hennes och hans är genitivformerna av hon och han. Det syftar alltså tillbaka på ett ord som står i singular. Inte grundlagarna och inte minoritetsgrupperna heller. Det är bara i meningen i mitten som det blir rätt – planeten och dess ringar. Hade det varit flera planeter hade det varit deras ringar, inte dess. I den första meningen är det deras (grundlagarnas) betydelse det handlar om.

Men om man byter ut dess i den sista meningen mot deras blir det ändå inte riktigt bra. Av alla deras slag? Antagligen är det en sammanblandning med uttrycket ”av alla de slag” – man kan byta dess mot de eller ta bort det helt.
Dess är alltså alltid singular. Är det plural, använd deras. I gamla texter kan man i och för sig finna belägg för att dess har använts som deras. Men då är texten troligen skriven i frakturstil med stavningar som haffuer istället för har och Scrifft istället för skrift. I modern svenska är dess genitiv av den och det. Klart slut från språkpolissektionen.

Häcken full med vadå?

Har du funderat över uttrycket ”häcken full”? Vad är det för häck, och full av vadå?

– Åh, vad fina berberisbär! Får jag plocka lite?

– Varsågod, jag har häcken full!

Eller:

– Ursäkta, jag har häcken full, kan jag få gå före i toakön?

Nej, så säger man ju inte. I kön till toan är det för mycket information, man säger nog bara att det är bråttom. I trädgården låter det bara osannolikt. Den som har häcken full har mycket att göra, men varför heter det så? Och var kommer förresten snuthäcken in i bilden?

Häcken runt trädgården kommer av ett gammalt ord som är släkt med hage och inhägnad. Om man har djur i inhägnaden har man kanske häcken full, men orden låter bara lika, de är inte släkt. Om djurens mat finns i en foderhäck börjar vi närma oss. Det kanske är hö som man har transporterat i en höskrinda, och spjälverket som håller kvar höet i skrindan är en häck. När häcken är full får det inte plats mer.

Det skulle kunna vara så enkelt som att man använder det i överförd bemärkelse om att ha för många järn i elden. Men enligt språkprofessor Jan Strid, som tog upp uttrycket i P4:s Ordkrångel den 28 februari 2012, är det inte det.

Som häcken på en båt

Han anser att uttrycket ”ha häcken full” ursprungligen syftar på häcken på en båt. Vissa fartyg har något som kallas häck, som den historiska ordboken SAOB beskriver som ”den flata, stundom något utåtbuktade (konvexa) del av aktern som befinner sig över valvet l. den uppspringande bordläggningen o. som bildar trubbvinkliga hörn mot skeppssidorna, ’flat’ akterspegel.”

Om man fyller båtens häck ordentligt ser det enligt Jan Strid ut som en fylld höskrinda, och det är därför den kallas så.

På snuthäcken finns det också spjälverk, eller fanns i alla fall förr i tiden. Tänk en gammaldags polisstation med celler med galler.

Men hur är det med häcken som man sitter på? Jo, den är uppkallad efter båtens häck. En utbuktning över valvet, det är ju rimligt. När man föreslår någon att ta sig i häcken är det ingen som misstar sig på innebörden. Mycket mer ska jag inte säga om det uttrycket – men ha det gärna i beredskap om någon börjar yra om ”segerhelg”.