Tankarna går först och främst till de anhöriga, men även till kollegorna och eleverna på Latinskolan i Malmö. De två mördade lärarna var medlemmar i Lärarnas riksförbund.

– Det är alldeles fruktansvärt, säger Åsa Fahlén.

På onsdag klockan 12 har förbundet utlyst en tyst minut för de två lärarna.

De senaste åren har ett flertal dåd ägt rum på svenska skolor och nu ytterligare ett. Enligt Åsa Fahlén behöver man ordentligt analysera varför skolor är en sådan utsatt plats.

– Så länge man inte gjort det så kommer det vara svårt att förebygga det. Det är enstaka gärningspersoner, men man måste ändå försöka hitta andra vägar att identifiera att något är på gång. När det upprepas på det här sättet, det är hemskt, säger hon.

– Att överhuvudtaget kunna känna sig trygg när man går till sin arbetsplats blir svårare och svårare för varje gång det här händer.

Svårt att fånga upp

Frågor kring säkerhet har blivit en del av vardagen på många skolor, inte minst efter skolattacken i Trollhättan 2015 som blev en väckarklocka, menar förbundet.

– Traditionellt sett har man inte behövt tänka på de här frågorna. Men det kryper närmare och närmare för varje gång. Det har hänt ganska många dåd på kort tid, säger ordförande Åsa Fahlén.

Inom skolan pratar man även mer och mer om den psykiska hälsan hos skolbarn och skolungdomar. Men för att lärare ska kunna fånga upp avvikande signaler hos elever behövs tid. Många lärare känner sig pressade med tajta scheman och många lektioner och då är det svårt att hinna se alla elever, menar Åsa Fahlén.

– Så att man efter lektionen hinner byta några ord med den där eleven som inte verkar må så bra för att sedan kunna sända den signalen till elevhälsan att man har en elev som man är lite orolig för. Men tiden att fånga upp och se är otroligt begränsad.

"Är otillräckligt"

Där har lärarnas arbete förändrats en hel del jämfört med för tjugo år sedan och det är också där det bland annat behövs en förändring, menar förbundet.

– Tiden att hinna reflektera är alldeles, alldeles otillräcklig i dag, säger Åsa Fahlén och fortsätter:

– Och ovanpå detta är det oftast så att elevhälsovården inte har de resurser som de behöver för det förebyggande arbetet. Tanken är att det ska vara ett kontinuerligt arbete där man följer upp och regelbundet har hälsosamtal med alla elever för att ha större möjligheter att fånga upp de där små signalerna som kan finnas.