DEBATT. Den 24 februari gick Ryssland in med militär makt i Ukraina och förändrade det säkerhetspolitiska läget i Europa på ett sätt som inte skett sedan andra världskriget. Förutom krigets direkta fasor belyser kriget debatten om vår energiförsörjning och behovet av utökad elproduktion.

En sådan kan ske antingen i form av förnybar energi från vattenkraft, vindkraft och solceller, eller i form av fulel som kol, kärnkraft, olja och gas där de sistnämnda utgör en stor del av Rysslands krigskassa och är några av de största skälen till klimatförändringarna. Kärnkraftens ekonomiska och miljömässiga problem är vidare välkända, men kriget tydliggör även att kärnsäkerhet inte kan anförtros till stater som inte drar sig för krigföring.

Energiomställningen bort från fossilt måste påskyndas så vi kan klara vår energiförsörjningen utan olja och gas från Ryssland och andra länder som bryter mot mänskliga rättigheter – så vårt fossilberoende inte fortsätter att bidra till att de får välfyllda krigskassor. 

Klimatförändringarna är ett av våra allvarligaste hot. Mitt under kriget har existentiellt viktiga miljörapporter publicerats och hamnat i skymundan. Rapporterna grundas på tusentals vetenskapliga studier, 26 klimattoppmöten och otaliga löften, men vad som saknas nu är handling. I stället för att utsläppen minskar så ökar de och tiden blir allt knappare att komma med åtgärder. 

Sedan februari har följande organisationer släppt viktiga miljö- och klimatrapporter: Miljöbyrån EEB, Skogsstyrelsen, Nationella expertrådet för klimatanpassning, Klimatpolitiska rådet, Internationella energirådet IEA, Naturskyddsföreningen och FN:s klimatpanel IPCC (en rapport i februari och en rapport i april). 

Rapporterna är var för sig dyster läsning och tillsammans visar de på ett enat akut läge. Tar man därtill i beaktan politikens bristande agerande och de beslut som går åt rakt motsatt håll blir situationen än mer kritisk.

Kortfattat gör rapporterna gällande att klimatförändringarna beror på mänsklighetens ohållbara exploatering av naturresurser. Den biologiska mångfalden utarmas och klimatförändringarna och den pågående artutrotningen hör ihop. Skydd av skogar och naturliga ekosystem är avgörande för att begränsa uppvärmningen. Rapporterna är en allvarlig varning för konsekvenserna av att inte agera. 

Klimatförändringarna har redan lett till oåterkalleliga effekter vilka kommer att öka i framtiden och ser ut att drabba oss tidigare än vad forskarna räknat med. De globala utsläppen måste minska snabbare och ska ha nått sin topp senast om tre år, 2025, och då börjat minska kraftigt. Utsläppen ska halveras till 2030 för att klara 1,5-gradersmålet vilket är avgörande för klimatförändringarna de kommande decennierna.

Men klimatomställningen till fossilfritt går för långsamt. Orsaken är bristande politiskt ledarskap och snedvridna ekonomiska styrmedel. Det krävs genomgripande samhällsförändringar och regeringen måste visa hur klimatomställningen ska accelerera eftersom tiden är knapp.

Behovet av politiska strategier för att förändra individers ändrade konsumtionsmönster, livsstil och kost är vitalt och kan minska utsläppen med mellan 40 och 70 procent till 2050. Det är främst rika som orsakar mest utsläpp och har högst potential att göra livsstilsändringar, men alla har ett eget ansvar. Både morötter och piskor behövs där en klimatbelastande livsstil är mer kostsam, och en resurssnål livsstil blir billigare och mer attraktiv.

”Vi är snabbt på väg mot en klimatkatastrof”. Det var huvudbudskapet i FN:s klimatpanels senaste rapport. Samtidigt varnar forskare för att rapporten var för optimistisk. Vårt beslut att lämna regeringen i november 2021 var svårt men nödvändigt då vi omöjligt kunde regera med en slaktad miljöbudget samtidigt som vi länge vetat att vi är på väg mot en klimatkatastrof.

Med vetenskapens facit i hand är vår miljöpolitik den enda rätta. Den får ohotad alla rätt i WWF:s valgranskning och den stämmer väl överens med EU-kommissionens ”gröna giv”, att göra EU klimatneutralt, skydda våra naturliga livsmiljöer och förbättra livet och folkhälsan för dagens individer och för kommande generationer.

I vår iver att förhindra de allvarligaste miljöförändringarna har vi inte alltid hamnat rätt. Men när vi närmar oss en klimatkatastrof tar vi hellre i för mycket än tvärtom. Naturliga processer ger oss inte någon ”andra chansen”.  I Sverige lever vi som om det fanns fyra (4) jordklot. Det innebär att djur, natur och människor i framtida generationer får betala för det vi konsumerar i dag.

Ska klimatförändringarna stoppas måste vi alla förändra våra levnadsvanor, vi kan inte fortsätta som förut. Omställningen kommer att kosta, men att inte göra något kommer kosta mer både i ekonomi och i lidande för jorden och dess invånare. 

För att ställa om till ett hållbart klimat och en hållbar miljö måste vi snarast:
• energieffektivisera och ställa om till förnybar energiförsörjning och fossilfria transporter
• satsa på storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft och underlätta småskalig och andelsägd förnybar el som stärker elsystemet.
ställa om till ett hållbart jord- och skogsbruk, med rik biologisk mångfald och naturliga ekosystem
• öka skyddet av skogar, sjöar och våtmarker
• förnya våra konsumtionsvanor med mer vegetabilier och mindre animaliska produkter
• förändra det ekonomiska systemet från tillväxtkrav till cirkulär ekonomi

Mänskligheten befinner sig sannolikt i ett avgörande årtionde och vår politik är viktigare än någonsin. Miljöpartiet har, med forskning i ryggen, tagit de tuffa besluten och med entydig vetenskap visat vägen. Oaktat opinionssiffror står vi fast och har politiken som krävs för ett hållbart klimat och en solidarisk framtid för människor, djur och natur på vår gemensamma planet.