Första försöket slutade i bakläxa. Men nu är EU-parlamentet till sist överens om hur man vill förändra handeln med utsläppsrätter. Nu väntar hårda förhandlingar med medlemsländerna.
Ansvarige tyske ledamoten Peter Liese andades ut med lättnad när resultatet blev klart vid 15-tiden.
– Äntligen fick vi till det. Vi tar ett stort steg för klimatet, men skyddar också arbetstillfällen, sade Liese sedan det liggande kompromissförslaget röstats igenom med 439 röster mot 157.
För två veckor sedan slutade samma omröstning i moll sedan Liese inte lyckats förankra alla mindre uppgörelser på förhand. Den socialdemokratiska partigruppen valde då att rösta ned hela paketet, vilket följdes av ömsesidigt bittra ord mellan de olika partigrupperna.
I förra veckan kom dock socialdemokrater, kristdemokratiskt konservativa och liberaler överens om en ny linje, som bland annat innebär att den fria tilldelningen av utsläppsrätter ska fasas ut till år 2032, i stället för 2034.
Minskandet av antalet utsläppsrätter ska därtill ske enligt en trappstegsmodell: med 4,4 procent från år 2024, 4,5 procent från 2026 och 4,6 procent från 2029.
”Det innebär höjda klimatambitioner samtidigt som vi ser till att vi ställer om utan att stänga ner. Ännu viktigare att vi inte bara sätter upp overkliga mål, utan säkerställer att vi faktiskt kan genomföra dem”, kommenterar svenska ledamoten Jessica Polfjärd (M) på Twitter.
Omröstningarna i dag gäller utöver utsläppshandeln (ETS) även skapandet av en social klimatfond och inrättandet av en gränsjusteringsmekanism (CBAM) – som i praktiken kommer att fungera som en koldioxidtull för import av vissa varor från länder med lägre klimatambitioner.
