Med ord, betoning och grafer målade experterna upp en alarmerande bild. Om utsläppen inte börjar minska drastiskt det här årtiondet, blir det värre – snabbt.

– En värld där ingen går säker, sa Inger Andersen, exekutiv direktör för FN:s miljöprogram på en presskonferens i augusti.

Hon var då med om att presentera de resultat som arbetsgrupp I i FN:s klimatpanel kommit fram till. Den vetenskapliga grunden till klimatförändringarna. En tjock lunta som berättade vad den bästa tillgängliga vetenskapliga forskningen hade att säga om hur vårt koldioxidberonede påverkar klimatet.

"Varje ton räknas"

– Vi måste behandla det som ett omdelbart hot, fortsatte Inger Andersen.

Rapporten konstaterade att klimatförändringarna saknade motstycke – de gick snabbt och var intensifierade. Vissa platser kunde vänta sig längre perioder av torka, andra mer skyfall. Men klart var att hela planeten kunde vänta sig ett varmare klimat med mer extremväder, i takt med att andelen koldioxid i atmosfären ökade. Hur mycket, det låg i våra händer, betonade den franska klimatforskaren Valérie Masson-Delmotte, på samma presskonferens.

– Den här rapporten bekräftar återigen att det är ett nästan linjärt förhållande mellan den ackumulerade mängden av koldioxidutsläpp i atmosfären från mänsklig aktivitet och den framtida och redan observerade uppvärmningen. Det här är fysik. Det betyder att det enda sättet att begränsa uppvärmningen är att nå netto noll-utsläpp på global nivå. Varje ton koldioxid räknas.

Så kan vår motståndskraft öka

Men rapporten som i media beskrevs som en kod röd för mänskligheten, var bara första steget i IPCC:s trestegsraket. Om en vecka landar nästa lunta. Den här gången är det vad den samlade vetenskapen säger om hur våra samhällen och ekosystem påverkas av ett förändrat klimat. Men också hur vi kan rusta för att möta den nya verkligheten.

– Här tittar man på hur klimateffekterna utvecklats de senaste åren, vad vi lärt oss. Men också hur vi kan anpassa oss och vad vi har att vinna om vi samkör det med en hållbar utveckling och Agenda 2030, säger Markku Rummukainen.

Bland de trettio målen som antagits av FN finns alltifrån mål om ingen hunger, rent vatten och sanitet till hälsa och välbefinnande. Mål som om de uppfylls, skulle kunna öka världens motståndskraft mot klimatförändringarna, enligt Markku Rummukainen.

– Redan 2018 konstaterade IPCC tydligare än någonsin att om man till exempel minskar fattigdomen och ökar levnadsstandarden, då kan grundhälsan hos människan öka och då är man mer resilient mot värmeböljor eller sjukdomsspridning. Klimatrelaterade störningar slår mindre allvarligt om man ser till att det finns bra tillgång till rent vatten och matförsörjning och om vi skapar mer hållbara städer, och skyddar ekosystemen, säger Markku Rummukainen.

Bättre kunskapsläge

Många om. För även om de globala målen antogs av FN:s generalförsamling 2015 och anpassningen av våra samhällen är en bärande del av Parisavtalet, är det många hinder som ska överbryggas. Inte minst riskerar klimatförändringarna i sig att försvåra möjligheten att nå de globala målen och öka behovet av anpassning. Förra gången IPCC bedömde kunskapsläget, såg forskarna till exempel att ”alla aspekter av livsmedelssäkerheten kan påverkas av klimatförändringarna, inklusive tillgång till mat, användning och prisstabilitet”.

Sedan dess har åtta år förflutit och kunskapsläget förbättrats, avsevärt.

– Det finns mycket mer forskning och nu har också klimatförändringarna tilltagit, vi har också upplevt fler klimateffekter och det har gjorts mer klimatanpassning, så det finns kunskap både från vad vi observerat och upplevt. Men också kunskap kring hur det går att arbeta med olika åtgärder för att motverka klimatförändringarnas konsekvenser genom anpassning, säger Markku Rummukainen.

Men om forskningen tagit stormkliv framåt, kan samma sak inte sägas om vår anpassning.

– Man har börjat anpassa på olika håll i världen men många inträffade händelser visar att det inte hållit ikapp med klimatförändringarna, och ju mer klimatet förändras, desto större blir också behovet av att anpassa världen, säger säger Markku Rummukainen.

Del två av klimatpanelens sjätte utvärderingsrapport släpps den 28 februari. Den följ upp av den tredje och sista som släpps i april som kommer att handla om möjliga vägar för utsläppsminskningar.