Distrikten Ahmednagar och Aurangabad i Maharashtra är torra och heta regioner som i klimatförändringarnas spår allt oftare drabbas av torka och begränsad nederbörd. I synnerhet under sommaren är situationen svår – och när regnen kommer vid fel tidpunkt förvärras de problem som orsakas av växtsjukdomar och skadeinsekter.

Men trots dessa svåra förutsättningar produceras här stora mängder frukt, baljväxter och majs. I flera orter har bönderna på senare år börjat fasa ut de kemiska produkterna med ekologiska metoder, med stöd av forskare från organisationen Watershed Organization Trust, WOTR.

Inom satsningen får olika sorters grönsaker och frukter samsas tillsammans på begränsade ytor – vilket gör att odlingarna består av växter av olika storlek som mognar vid olika tidpunkter. Mindre växter får på det sättet viss skugga av högre fruktträd, och vattenanvändningen har effektiviserats med hjälp av sprinklersystem som utnyttjar lagrat regnvatten. Inom projektet använder man sig också av ett integrerat system med ekologiska bekämpningsmedel för att undvika växtsjukdomar och skadeinsekter.

Forskaren Nitin Kumbhar vid WOTR säger att dessa mer traditionella odlingsmetoder har visat sig ge både större skördar och minskade problem med skadeinsekter.

– Dessa odlingsmetoder driver fram starkare växter som klarar de extrema temperaturer som blivit vanligare på grund av klimatförändringarna bättre, säger Nitin Kumbhar till IPS.

Småbonden Dipali Bankar i byn Ambelohol berättar att hon tog av sina besparingar för att kunna diversifiera sina odlingar i enlighet med den modell som används inom projektet. Numera odlar hon ett stort antal olika frukter, grönsaker och kryddor på sin mark – och trots de problem som uppstod under pandemin har hennes familj ökat sina inkomster från jordbruket.

En annan jordbrukare i byn, Sindhubai Ramnath Desai, säger att hon till en början var skeptisk till satsningen – och bara använde sig av metoderna på en mindre del av sina odlingar. Men eftersom resultatet blev så bra ändrade hon snart uppfattning.

Tidigare brukade hennes familj vara tvungen att hyra in oxar som fick hjälpa dem med arbetet på åkern, men nu har de kunnat köpa in egna dragdjur tack vare förbättrade inkomster.

– I idag har vi en egen kossa och två oxar, berättar Sindhubai Ramnath Desai.
De traditionella odlingsmetoderna kompletteras med hjälp av en mobilapp som har utvecklats av WOTR. Genom den får bönderna råd om hur de ska hantera och bevattna sina odlingar. Via appen får de också tips på hur de på egen hand kan tillverka olika ekologiska bekämpnings- och gödningsmedel för sina odlingar.

FN belyser hoten på planeten

I dag fredag infaller internationella dagen för Moder Jord. I samband med det lyfter FN fram några av alla de hot som riktas mot den jord som ger mänskligheten liv och näring. Det är hög tid att på allvar satsa på hållbara lösningar.

Världshaven blir alltmer försurade och förorenade av plast samtidigt som extrema värmeböljor, torka och översvämningar drabbar många miljontals människor. Klimatförändringar och skogsskövling, överutnyttjande av jordbruksmarker samt en växande handel med vilda djur är andra exempel på mänskliga aktiviteter som riskerar att ödelägga planeten.

I samband med internationella dagen för Moder Jord betonar FN att världens länder hittills inte fullt ut har lyckats uppnå något av de mål som satts upp för att stärka skyddet av planeten. Tre fjärdedelar av jordens markyta och två tredjedelar av haven är nu påverkade av mänskligheten – samtidigt som en miljon av världens uppskattningsvis åtta miljoner växter och djur hotas av utrotning.

FN konstaterar vidare att 4,7 miljoner hektar skogar går förlorade varje år – en yta som är större än hela Danmark.

Krävs snabba åtgärder

Världsorganisationen slår fast att framtiden för dagens unga och framtida generationer är beroende av snabba och konkreta åtgärder för att sätta stopp för den pågående miljöförstöringen. Det kommande decenniet har en avgörande betydelse för om klimatmålen i enlighet med Parisavtalet ska kunna uppfyllas, konstaterar FN.

Under de senaste 50 åren har den globala ekonomin femdubblats – främst beroende på en ökad utvinning av naturresurser, vilket resulterat i en kraftigt ökad produktion och konsumtion.

Under samma period har världsbefolkningen ökat kraftigt och uppgår i dag till nästan åtta miljarder. Men samtidigt som välståndet ökat lever fortfarande 1,3 miljarder människor i fattigdom och över 800 miljoner människor beräknas gå hungriga.

Detta samtidigt som FN:s miljöprogram Unep beräknar att hela 570 miljoner ton mat varje år kastas av världens hushåll. All mat som förslösas beräknas samtidigt förorsaka minst åtta procent av de globala utsläppen av växthusgaser.