Svenska kyrkan är bland de fem största skogsägarna i Sverige, och därför samlades rebellmammorna utanför domkyrkan i Uppsala under måndagen, i samband med att den andra sessionen av kyrkomötet (Svenska kyrkans högsta beslutande organ) inleddes.

Kraven som de framförde var:
1. Skydda 30-50 procent av Svenska kyrkans skog, i enlighet med IPCC:s rekommendationer.
2. Sluta kalavverka – det finns mer varsamma, naturnära bruksmetoder.
3. Skydda Svenska kyrkans gammelskog – dess unika artrikedom går inte att återskapa.

– Svenska kyrkan har ju uttalat sig för klimatet vid flera tillfällen, de har gjort en biskopsbön för klimatet bland annat och är klimatmedvetna på många sätt. Men de bedriver inte ett klimatvänligt skogsbruk, varken sämre eller bättre än någon annan, säger Linda Nyman som var en av rebellmammorna på plats.

"Friska ekosystem kan skydda oss"

Hon betonar hur klimatet och skyddet av natur hänger ihop.

– Att bevara naturen kan ju fungera som en stötdämpare för klimatförändringarnas effekter. De går ju hand i hand. Skogen kan fungera som en kolsänka och friska ekosystem kan skydda oss mot klimatförändringar.

Linda Nyman tycker att det kändes rätt att rikta sig mot Svenska kyrkan, då de sysslar med andliga och existentiella frågor.

– Arter och ekosystemtjänster försvinner. Vi behöver ju djuren och hela guds skapelse, för att tala med kyrkans språk. Kyrkan skulle kunna vara en föregångare och skydda livet på jorden.

Aktionen pågick före och efter en mässa i domkyrkan och många av besökarna kastade nyfikna och vänliga blickar på skyltarna, berättar Linda Nyman.

– Även den tillträdande ärkebiskopen kom fram och pratade med oss, frågade vilka vi var och så.

Något officiellt svar från kyrkan har de dock inte fått. Martin Modéus tillträder som ärkebiskop den 4 december och kyrkomötet pågår fram till den 23 november

Kanaliserar oron

En hel del snö kom det också under aktionens gång.

– Det varv kallt. Men vi hade jättemkt kläder på oss. Och personer ur gruppen såg till att ge oss varm choklad och kaffe. Det är väldigt mycket omsorg i den här gruppen, säger hon.

Hon har själv valt att engagera sig i rebellmammorna för hon känner att det passar henne.

– Det känns som att det finns ett sånt sug bland många att vara del av ett sammanhang och göra något konkret av oron man har. Det är jordat också. Vi sitter ner, sjunger tillsammans, det är lite som en vacker rit i det. Det ger mig själslig tillfredsställelse att kanalisera oron.

Gruppen har funnits i mindre än ett år och har bara gjort aktioner i några månader, men i lördags samlade rebellmammorna engagerade mammor till aktioner i elva städer.

– I Malmö var vi omkring 100 stycken. Det blir väldigt starkt när mammor går ihop tillsammans och gör något. Det känns värdigt. Vi sitter ner och sjunger. Det kan inte framkalla dåliga känslor hos någon. Jag tror det slår an hos folk med samvete.