I Ukraina finns fyra kärnkraftverk med sammanlagt 15 reaktorer i drift varav Zaporizjzja är det största med sex reaktorer. Där finns också det nedlagda Tjernobyl där det finns det bassänger med använt kärnbränsle.

Både Zaporizjzja och Tjernobyl är i dag under rysk kontroll och det finns personal i ledningen på plats från ryska energijätten Rosatom.

Många människor känner sig oroade för radioaktiva utsläpp om något inträffar på Ukrainas atomkraftverk efter Rysslands militära angrepp. Därför höll miljöminister Annika Strandhäll (S) och strålsäkerhetsmyndigheten SSM:s generaldirektör Nina Cromnier en gemensam presskonferens under måndagen för att lugna allmänheten.

– Jag vill understryka hur oerhört allvarligt och ansvarslöst det är att Rysslands militära angrepp nu äventyrar säkerheten på kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar i Ukraina, säger Annika Strandhäll.

"Kraftiga konsekvenser lokalt"

Enligt Nina Cromnier ligger de ryska kraftverken mellan 80 och 150 mil från Sverige.

– Om det skulle hända en olycka i Ukraina så är behovet av aktiva skyddsåtgärder på maximalt tio mils avstånd, det vill säga att det här är långt bort ifrån Sverige. Men naturligtvis innebär det kraftiga konsekvenser för Ukraina lokalt, säger Nina Cromnier.

– Därmed är det inte aktuellt med någon av de här aktiva åtgärderna, varken utrymning, inomhusvistelse eller jodtabletter i Sverige om det skulle ske ett utsläpp i Ukraina, säger Nina Cromnier.

Hon berättar vidare att Sverige har 28 nationella fasta mätstationer och 90 regionala mätstationer runt de svenska kärnkraftverken, samt tillgång till mätdata från stationer i 39 länder i Europa nästan i realtid.

– Vi har inga rapporterade förhöjda strålningsnivåer varken i Ukraina eller i länderna runtomkring, säger Nina Cromnier.

En av de största i världen

Ryska Rosatom som i dag styr Zaporizjzja och Tjernobyl är en av de största leverantörerna av kärnkraftverk i världen. Enligt företagets hemsida arbetar företaget just nu med 35 kärnkraftsbyggen runtom i världen, varav 32 utanför Ryssland, uppger Vetenskapsradion.

Utrikespolitiska institutets nättidning Utrikesmagasinet har tidigare uppmärksammat att västländer med oro sett Rosatoms expansiva export av kärnkraftverk som ett verktyg för Ryssland att öka sin geopolitiska makt.

Bolaget styrs av den ryska staten och den ryska presidenten bestämmer de strategiska målen samt utser Rosatoms direktör och styrelsemedlemmar.

Sanktionerna kan slå även utanför

EU-länderna, Storbritannien och USA har infört sanktioner mot Ryssland som omfattar bland annat den finansiella sektorn och energi- och transportsektorn inklusive byggnation av kärnkraftverk.

Enligt Markus Wråke, vd på Energiforsk, kan sanktionerna få stor påverkan.

– Det kan få jättestora konsekvenser för Rosaatom som företag men också för kärnkraftsutvecklingen i allmänhet om det blir långtgående sanktioner, säger Markus Wråke, vd på Energiforsk, till Vetenskapsradion.

Även byggen i länder som inte bojkottar Ryssland kan drabbas om underleverantörer väljer att inte leverera till Rosatom.