Två tornador på ovanliga platser – på samma dygn. Enligt en forskare kan klimatförändringar göra att det extrema väderfenomenet ökar i styrka.
Under fredagen drabbades både västra Tyskland och delstaten Michigan i USA av tornador. Väderfenomenet är mycket ovanligt på de båda platserna.
Enligt Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, kan klimatförändringarna ha påverkan på extrema väderhändelser som tornador.
– En varmare atmosfär har mer energi. Den kan också ta upp mer vattenånga som frigör extra energi, antingen när den kondenseras eller när det bildas moln. Det kan bli mer intensivt väder till följd av det, säger han.
Kan öka i intensitet
Därför kan tornador definitivt bli kraftigare, menar Kjellström. Och i Sverige kan tromber – en mildare typ av tornado som förekommer här – bli mer intensiva när det blir varmare.
Samtidigt understryker han att det är svårt att göra beräkningar på ifall tornador blir vanligare.
– Även om de är mäktiga så är de relativt småskaliga. I våra väderprognosmodeller så är de inte helt lätta att fånga. De flesta klimatmodeller har för grov upplösning och urvalet är för litet för att få någon slags statistisk säkerhet, säger han.
Minst två döda
I de båda tornadorna i Tyskland och USA är förödelsen stor. I Michigan rapporteras det att hustak slitits av och träd blåst omkull, vilket resulterat i kapade elledningar. Även i Tyskland ska taket ha blåsts av ”otaliga” hus.
Den tyska polisen meddelar att 43 personer i staden Paderborn har skadats, varav 10 allvarligt. Minst en person ska ha omkommit och en kvinna vårdas för livshotande skador.
Även i Michigan är ett 40-tal personer skadade, och en person har mist livet till följd av ovädret.
Enligt Kjellström är det av yttersta vikt att skydda sig om man får en tornadovarning.
– En fullt utvecklad tornado förstör i princip allt i sin väg. Det räcker med att se tv-bilder för att förstå förödelsen, säger han.
Fakta tromber
Tromber är små men kraftfulla virvlar som bildas i intensiva bymoln. En tromb känns igen på den karakteristiska molnslang som vanligtvis hänger ner från molnet.
I trombens centrala del är lufttrycket mycket lågt, vilket sänker temperaturen så att molndroppar bildas. Därmed blir den typiska molnslangen synlig, även kallad tuba.
Tromben går från molnets nedre delar på 1-2 km höjd ner till marken. Diametern på luftvirveln ligger normalt mellan 10 och 100 meter, men i USA kan den växa till drygt 1000 m.
Vindhastigheten i de kraftfullaste nordamerikanska tromberna kan nå upp mot 140 m/s. I Sverige kan vindhastigheten uppskattningsvis komma upp i omkring 75 m/s, vilket är drygt två gånger orkanstyrkan.
Tromber anses uppstå i gränszonen mellan fallvindar och de uppvindar som skapar själva molnet. Det exakta förloppet är ej klarlagt men man vet att fallvinds- och uppvindsströmmarna ofta roterar en aning, speciellt i mycket stora bymoln, och att detta kan ha betydelse för uppkomsten av virvlar i gränszonen.
I Sverige är tromber vanligast under sommaren, men de kan även förekomma under hösten. De flesta har observerats i södra Sverige och där utmed kusterna.
Tromber är ett ovanligt men inte unikt fenomen. Det bör bildas åtminstone något tiotal i Sverige årligen men det exakta antalet är osäkert. Detta eftersom tromberna är små och ofta kortvariga, och då Sverige på många håll är glest befolkat och skogsklätt upptäcks långt ifrån alla.
Källa: SMHI
TT
