Regeringen presenterade på torsdagen ett uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om att stärka beredskapen vid kraftiga skyfall.

Tanken är att MSB ska skapa förutsättningar för att lokala skyfallskartor ska kunna användas för att identifiera områden som riskerar att översvämmas.

– Uppdraget innebär att vi skaffar oss en nationell bild över riskerna vid skyfall i tätorter och stärker den nationella samordningen, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

162 millimeter regn

Hon hänvisar bland annat till översvämningarna i Gävle förra sommaren då staden drabbades av 162 millimeter regn på ett dygn.

Kostnaden för skadorna uppskattades av försäkringsbolagen till cirka en miljard kronor.

Skyfall, ras och översvämningar kommer att slå oftare och hårdare, också mot Sverige framöver.
Karteringen är tänkt att visa var de mest sårbara områdena i en tätort ligger, för att en kommun därefter ska kunna vidta åtgärder.

– Både kommunerna och regeringen måste verkligen ”steppa upp” i att identifiera risker, och förebygga det, säger Strandhäll.

Fler värmeböljor

Även värmeböljorna kommer att öka till följd av klimatförändringarna, visar forskningen.
I Sverige upplever många människor i dagarna temperaturer på över 30 grader. I Målilla noterades under torsdagen 36,6 grader.

Under 2018 inträffade en kraftig värmevåg över norra Europa och stora skogsbränder och torka drabbade Sverige. Överdödligheten bland äldre ökade.

Annika Strandhäll, som var socialminister då, säger att samhället är bättre rustat nu än 2018, inte minst efter arbete från MSB och Folkhälsomyndigheten. Men tillräckligt har inte gjorts.

– Men jag skulle ändå vilja svara rakt på frågan och säga: Nej, vi är inte färdiga, vi är inte tillräckligt rustade i dag. Varken för skyfall eller den här typen av extrema värmeböljor.

"Extremt oroväckande"

Regeringen har ökat stödet som kommunerna kan söka för klimatanpassning, från 25 till 500 miljoner kronor. Men stödet tycks inte räcka till och ansökningarna överskrider det tillgängliga beloppet.

Strandhäll utesluter inte att skjuta till ytterligare medel.

Hon framhåller också att man under 2023 har för avsikt att lägga fram en bred, nationell klimatanpassningsplan.

– Det som klimat- och miljöminister är extremt oroväckande är att vi ser att den här utvecklingen, vilket bekräftas av IPCC:s rapport från februari, går snabbare än vad vi har trott.

– Det pekar på vikten av att öka takten i att klimatanpassa våra samhällen, samtidigt som vi måste jobba på att få ned utsläppen. Men förändringen är här och nu. Nu gäller det att hålla temperaturökningen så låg vi kan, säger Annika Strandhäll.