I dag inleds herrarnas fotbolls-VM i Qatar, med avspark klockan 17 svensk tid mellan värdlandet och Ecuador. Ända sedan det arabiska emiratet tilldelades världsmästerskapet har kritiken haglat över valet, och under förberedelserna har vittnesmål om hur migrantarbetare utnyttjats fått stor uppmärksamhet.

Sport lever i hög grad på sina sponsorer, och i veckan presenterade organisationen Swedwatch en rapport där företag uppmanas att ta lärdom från VM i Qatar och inkludera mänskliga rättigheter i framtida sponsoravtal.

– Det är stötande att se hur många företag det är som profiterat på herrarnas VM i Qatar medan migrantarbetarna betalat priset. Det här är en tragedi som inte får upprepas, säger Olof Björnsson, researcher på Swedwatch och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.

Falska löften

I rapporten berättar också migrantarbetare från Bangladesh om de svårigheter de mött under sin tid i landet. Ett av vittnesmålen i rapporten kommer från Mominul, som migrerade till Qatar när han var 16 år. Enligt kontraktet blev han lovad 250 euro i månaden, plus övertidsersättning, i lön.

– Jag jobbade 10-11 timmar per dag. Jag fick bara 190 euro per månad i lön och ingen ersättning för övertid. Efter 11 månader tog företaget mitt ID-kort och köpte en returbiljett till mig. Men jag ville inte åka hem så jag sprang i väg och gömde mig i djungeln. Jag hittade ett annat jobb, men de betalade mig inte det de skulle. När polisen tog mig blev jag hemskickad eftersom jag inte hade något arbetstillstånd, berättar Mominul i rapporten.

Fotbolls-VM i Qatar är inget undantag; de senaste åren har många sportmästerskap ägt rum i länder där de mänskliga rättigheterna inte efterlevs. Företagen som agerar sponsorer betalar dyrt för att förknippas med förbund, lag eller evenemang.

– Sport handlar också om business. Och sponsringsavtal är inte annorlunda än andra affärsrelationer. Det innebär att företag har ett ansvar att agera på påverkan av mänskliga rättigheter som kopplas till evenemangen, lagen eller förbunden som de väljer att sponsra, säger Olof Björnsson.

Företag måste riskbedöma

Det innebär i praktiken att avtalet blir en del av företagets värdekedja, och som sådan ska den genomgå en risk- och konsekvensanalys enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP). Det betyder att man ska bedöma risker när det gäller kränkningar av mänskliga rättigheter, och handla därefter.

I samband med mästerskapet i Qatar har civilsamhällesorganisationer uppmanat det Internationella fotbollsförbundet Fifa att gottgöra migrantarbetare som drabbats. Även sponsorer borde ta en aktiv roll i den här processen, anser Swedwatch. Men framför allt borde det inte ha hänt från början.

– Det måste dras lärdomar från det som nu sker i Qatar, säger Olof Björnsson.