Sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina har flera hotfulla uttalanden från president Vladimir Putin lett till en ökad oro för en kommande kärnvapenkonflikt. Bedömare menar att även användningen av så kallade taktiska kärnvapen skulle få helt ödesdigra konsekvenser för mänskligheten.
Organisationer som arbetar mot atomvapen menar att diskussionerna i högre grad måste utgå från att även användningen av mindre typer av kärnvapen skulle få fruktansvärda effekter – både på kort och lång sikt. Dessutom finns det en mycket stor risk för att sådan konflikt snabbt skulle eskalera.
– Det går inte att tänka sig att livet skulle fortsätta som vanligt efter att ett kärnvapen har avfyrats. Det är högst sannolikt att det skulle leda till att fler kärnvapen används, vilket skulle innebära att ett flera decennier långt tabu mot användningen av det mesta fasansfulla vapen som har utvecklats skulle brytas, säger Alicia Sanders-Zakre till IPS.
Hon arbetar med research och policyfrågor för Ican, en organisation som verkar för att förbjuda kärnvapen och som fick Nobels fredspris år 2017. Alicia Sanders-Zakre understryker att den ryska invasionen av Ukraina redan har fått mycket negativa effekter för omvärlden.
– Men om kärnvapen skulle komma till användning så skulle konsekvenserna bli värre än vad någon av oss ens kan föreställa sig.
Förminskar risker
Sedan bombningarna av Hiroshima och Nagasaki 1945, de enda gånger atomvapen har använts i krig, har de länder som innehar kärnvapen utvecklat detonationer som är många gånger kraftfullare än de som användes mot de japanska städerna.
Samtidigt har det också utvecklats mindre kärnvapen som syftar till att kunna användas på slagfältet. Tanken är att dessa vapen ska orsaka stor skada, men bara inom ett begränsat område.
Antikärnvapenorganisationen menar dock att det finns en risk för att allmänheten inte inser vilken enorm förödelse även dessa vapen skulle förorsaka.
– Användningen av ordet ”taktiska” är inget annat än ett försök att få kärnvapen att låta mer som konventionella vapen, säger Ruth Mitchell, som sitter i styrelsen för världsfederationen Läkare mot kärnvapen, IPPNW.
Hon säger att de taktiska kärnvapen det talas om är i vissa fall är lika kraftfulla som de bomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki.
– Och effekterna av detta känner vi redan till, säger Ruth Mitchell.
Närmare 140 000 människor beräknas ha dödats av den bomb som USA fällde över Hiroshima och ytterligare 74 000 dödades i den efterföljande attacken mot Nagasaki. De allra flesta var civila.
En kärnvapenattack skulle vid sidan av ett enormt antal dödsoffer även leda till att stora områden drabbas av radioaktivt nedfall – och att mängder av människor tvingas flytta.
Omöjligt att förbereda sig
Ican belyser i en rapport att även länder med en välfungerande sjukvård inte har några möjligheter att ta hand om alla människor som skulle skadas svårt av en atombomb.
Ruth Mitchell säger att det knappast går att förbereda sig på ett sådant scenario. Enligt en studie som nyligen publicerades i vetenskapstidskriften Nature skulle ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland kunna orsaka fem miljarders människors död. Samma experter menar att ett nukleärt krig mellan ärkefienderna Indien och Pakistan, som gemensamt besitter en bråkdel av alla världens kärnvapen, skulle orsaka ett utbrott av svält i stora delar av världen.
Alicia Sanders-Zakre menar att kriget i Ukraina visar hur viktigt det är att kärnvapen förbjuds i alla världens länder. Dessutom finns det enligt henne ett stort behov av att föra ut korrekt information om de mycket allvarliga hot mot hela mänskligheten som dessa vapen utgör.
Enorma summor satsas på kärnvapen
Under förra året satsade världens kärnvapenmakter motsvarande 82,4 miljarder dollar på sina atomvapen. Detta enligt en ny rapport från antikärnvapenorganisationen Ican.
Enligt rapporten satsade världens nio kärnvapenstater tillsammans motsvarande drygt 1,5 miljoner kronor på sina kärnvapen – per minut, under hela 2021. Detta alltså innan det ryska anfallskriget mot Ukraina inleddes, vilket lett till att många länder nu har avsatt större resurser till sina försvar.
Absolut mest satsade USA, som enligt rapporten lade mer än tre gånger så mycket på sina kärnvapen som nummer två på listan, Kina. Därefter följde i fallande ordning Ryssland, Storbritannien och Frankrike, som alla satsade mer än motsvarande 5,9 miljarder dollar. Detta samtidigt som Indien, Pakistan och Israel lade mer än motsvarande en miljard dollar på sina kärnvapenarsenaler, följda av Nordkorea.
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, konstaterar att alla nio kärnvapenmakterna har fortsatt att modernisera sina arsenaler. Och medan det totala antalet kärnstridsspetsar minskade något under förra året, kommer antalet antagligen att öka under det kommande decenniet, enligt nya uppgifter från Sipri.
USA och Ryssland äger tillsammans över 90 procent av alla kärnvapen i världen.
