Striderna som uppstod i Bagdads gröna zon i veckan var bland de dödligaste som huvudstaden sett på flera år.

Våldet uppstod efter det att Muqtada al-Sadr sagt att han skulle lämna politiken, varpå hans anhängare drabbade samman med säkerhetsstyrkor och rivaliserande milisgrupper.

Upptrappningen fick al-Sadr att i ett tv-sänt tal kräva att hans anhängare, som han tidigare uppmanat storma parlamentet, drog sig tillbaka inom 60 minuter. Området började tömmas så fort talet avslutats.

– En formidabel maktdemonstration, att kunna visa att han kan knäppa med fingrarna och folk försvinner inom en timme, säger Bitte Hammargren, Irakkännare vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Ett bräckligt lugn uppstod, men risken för mer våld är överhängande.

Krig mellan shiiter

Den senaste politiska krisen i Irak – som uppkom i oktober förra året när al-Sadrs koalition vann parlamentsvalet men saknade tillräcklig majoritet för att bilda regering – har skapat ett mycket volatilt läge i Irak med en maktkamp mellan två shiamuslimska block: ett som stödjer nationalisten al-Sadr, och ett som är lojalt Iran.

Risken för att ett inbördeskrig där shiamuslimer strider mot andra shiamuslimer går inte att utesluta, enligt Hammargren.

– Men det kan också bli nyval eller en bred och mer Iranvänlig shiakoalition, det som Muqtada motsatt sig.

Inflytelserik familj

Muqtada al-Sadrs makt ligger till stor del i hans namn. Hans familj högaktas bland troende shiamuslimer. Hans pappa, Muhammad al-Sadr var storayatolla som mördades i ett attentat 1999, enligt många beordrat av dåvarande diktatorn Saddam Hussein.

De flesta mäktiga shiafamiljerna lämnade Irak under åren med Saddam Hussein. Men familjen Sadr stannade i landet. Muhammad al-Sadr införde hjälpprogram till fattiga shiamuslimer i södra Irak. Många av dem bor i dag i Sadrstaden, ett stort distrikt i Bagdad som döpts efter familjen och där Muqtada al-Sadrs anhängare har sin bas i dag.

När USA invaderade Irak 2003 organiserade Muqtada al-Sadr den så kallade Mahdimilisen, som stred mot ockupanterna.

Allt detta främjar bilden av Muqtada al-Sadr som en irakisk nationalist med stort inflytande bland framför allt fattiga shiamuslimer.

Enligt tankesmedjan Chatham house har både USA och Iran försökt få över al-Sadr till sina respektive läger.

Störst risk i söder

Om gnistan till ett inbördeskrig skulle tändas sker det troligtvis i södra Irak, enligt Bitte Hammargren. Där råder laglöshet, motsättningar mellan stammar och det finns mycket vapen. Och både Muqtadas nuvarande milis, Fredsbrigaderna, och Iranlojala miliser är aktiva där.

– Folk är så fruktansvärt trötta på konflikter. Men blodet kan koka på enskilda ställen, vilket kan sätta i gång ett förlopp som inte går att kontrollera, säger hon.