Trädplanteringar ingår i många länders klimatlöften för att lösa den pågående klimatkrisen. Men planerna är helt orealistiska enligt en ny studie. Det finns inte tillräckligt med land på jordklotet för alla dessa planteringar.
Studien, The Land gap report, bygger på ett internationellt samarbete under ledning av forskare vid University of Melbourne i Australien.
De har granskat alla löften som har avgetts av länderna i Parisavtalet från 2016. Av granskningen framgår att många av länderna kommer att luta sig kraftigt mot planteringar för att minska sina utsläpp av växthusgaser.
Träd och andra växter fångar in och lagrar kontinuerligt stora mängder koldioxid. Jordens skogar beräknas avlägsna en tredjedel av de globala koldioxidutsläppen från atmosfären varje år och har på så vis en livsnödvändig avkylande effekt på klimatet.
Det är med andra ord viktigt att skydda de nuvarande skogarna på planeten. Men att plantera nya träd för att få bort ännu mer koldioxid kan vara synnerligen problematiskt, enligt forskarna.
Hela kontinenter krävs
Enligt Parisavtalet krävs totalt 11 840 000 kvadratkilometer land om löftena ska kunna hållas. Av dessa kan 5 510 000 kvadratkilometer sägas vara grundade på hållbara beräkningar. Här ingår framför allt återställande av skövlade naturskogar.
Men 6 630 000 hektar kommer att utgöras av monokulturer av barrträd och eukalyptus som kommer att planteras på områden som är livsviktiga för mängder av vilda djur och växter – exempelvis savanner i tropiska områden. En del områden är också viktiga för jordbruket.
Denna väldiga yta är nästan lika stor som hela Australien eller det kontinentala USA, och större än hela Europa utanför Ryssland, eller 15 gånger större än hela Sverige.
– Det visar att ländernas klimatlöften bygger på en farlig övertro på ohållbara åtgärder, säger Kate Dooley, studiens ledare.
Biologiska öknar
Vissa länder, exempelvis Kina, har redan planterat enorma mängder träd över stora ytor. Sedan 1999 har 300 000 kvadratkilometer beskogats med monokulturer av exotiska träd. I en studie från 2018 visades att planteringarna i stort sett är värdelösa för fåglar och vilda insekter. De är till och med artfattigare än vanliga jordbruksmarker.
I den nya studien påpekas att andra länder, som Australien och Indien, planerar att anlägga plantager för bioenergi som sannolikt kan liknas vid biologiska öknar.
Forskarna säger att planerna bör skrotas eller snarare omorienteras. Det viktigaste är att skydda de naturskogar som finns kvar. Den fulla miljökostnaden bör också ingå i prissättningen för skogsprodukter. Politiker och samhällsplanerare måste upplysas om att ett träd inte bara ett stycke lagrad koldioxid. Träden i en ursprunglig skog är långt värdefullare än träden i en plantering.
Fakta: Skogar
Drygt 40 miljoner kvadratkilometer, eller en knapp tredjedel, 31 procent, av jordens landyta, täcks av någon form av skog. En mycket stor andel av dessa, cirka 59 procent, är starkt påverkade av mänsklig aktivitet, i första hand på grund av intensivt skogsbruk och anläggandet av rena trädplantager.
Endast 40,5 procent kan klassas som naturskogar med relativt liten mänsklig påverkan. Merparten av dessa finns i Sibirien, norra Nordamerika, Amazonas, Centralafrika och Nya Guinea. I Sverige utgör naturskogar 10–15 procent av skogsarealen.
Källa: Nature Communications
