– Det råder ingen tvekan om att detta är en av de största uppgifterna för regeringen, säger han om kampen mot brottsligheten.

Sammanlagt föreslår regeringen i budgetpropositionen att anslagen till rättsväsendet höjs med nästan fem miljarder kronor under de kommande tre åren.

Där ingår framförallt polisen, kriminalvården, Sveriges domstolar och åklagarmyndigheten.

För nästa år höjs anslagen till rättsväsendet med drygt 1,4 miljarder kronor.

Fler polisanställda

Polisen föreslås få en anslagsförstärkning på drygt 0,9 miljarder 2023. En tredjedel av den summan ska användas för att öka antalet polisanställda till 38 200 till 2024. Det var ett mål den gamla regeringen satt upp.

Den nya regeringen har även ett mål om en polistäthet motsvarande EU-snittet, vilket innebär 32 000 poliser med nuvarande befolkning. Då räknas inte civilanställda in.

Moderaterna lovade i valrörelsen att det målet skulle nås redan 2028. Nu uppger Strömmer att runt 2030 är mer realistiskt.

Lönesatsning

Moderaterna lovade också i valrörelsen en riktad polislönesatsning för att göra yrket mer attraktivt. Strömmer hänvisar nu till att riksdagen beslutade om en sådan satsning redan förra hösten, när M, KD och SD fick igenom flera ändringar i S-regeringens budget.

Då avsattes 400 miljoner till en lönesatsning för 2022 och ytterligare medel för 2023 och 2024.

I budgetpropositionen för 2023 får Säpo en förstärkning med 166 miljoner kronor och åklagarmyndigheten en förstärkning på 168 miljoner kronor 2023.

Satsning 2025

I statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring utlovades att kriminalvården ska byggas ut ”kraftigt” under mandatperioden. Men för 2023 föreslås bara 3,5 miljoner mer.

Den stora satsningen kommer först 2025, enligt budgetpropositionen. Då vill regeringen höja kriminalvårdens anslag med 2,4 miljarder.