I Tigray i norra Etiopien fortsätter krig och svält att skörda liv. Bristen på mat och sjukvård fortsätter utsätta människor för livsfara – trots att vapenvila utropades i mars. För födande kvinnor är situationen katastrofal, varnar FN-organet UNFPA. Dessutom har organisationer noterat att allt fler journalister fängslas baserat på falska anklagelser om att vara upprorsmakare.
I mars i år utropade den etiopiska regeringen en vapenvila för att låta nödhjälp nå fram till hårt drabbade civila. Förhandlingar för att avsluta kriget pågår. Men trots den utropade vapenvilan har strider fortfarande rapporterats i Amhara och Oromiya. I november i fjol larmade FN om att en humanitär kris snart skulle vara oundviklig och de senaste månaderna har katastrofen varit ett faktum. Hårt drabbade är barn och födande kvinnor, larmar FN-organet UNFPA om.
Al Jazeera rapporterar om att journalister i allt högre utsträckning anklagas för att tillhöra eller stötta de stridande rebellgrupperna. Whatchdogs och organisationer varnar nu för att den etiopiska regeringens förtryck och förföljelse av oliktänkande ökar. Sexton journalister ska hittills ha fängslats. Förra veckan sa regeringen i ett uttalande att:
”Regeringen kommer fortsätta att vidta åtgärder mot individer som är involverade i olagliga aktiviteter och arbetar för att skapa oro och kaos, också de som utger sig för att vara mediaoutlets och journalister.”
Kvinnor drabbas hårt av kriget
Kriget i Etiopien har pågått sedan i november 2020. På ena sidan står Tigreanska folkets befrielsefront och andra mindre rebellgrupper och på den andra den etiopiska regeringen. Männskorättsorgansiationer och FN har vid flera tillfällen sedan kriget började varnat för en humanitär katastrof om kriget fortsätter. Många har dödats och över två miljoner människor har drivits på flykt.
I ett pressmeddelande från UNFPA, FN:s organ för sexuel och reproduktiv hälsa, berättar de om 23-åriga Birchiko som efter en svår förlossning fick en fistel. Läkare utan gränser förklarar att en fistel är en förbindelse uppstår mellan slidan och urinblåsan, eller mellan slidan och ändtarmen, vilket ger inflammationer och inkontinens.
– När Birchiko kom till kliniken vägde hon endast 32 kilo. Hon var svårt undernärd och hennes höftben och knän var förvridna. Hon hade utvecklat ledkontrakturer på grund av långvarig orörlighet, säger doktor Melaku Abreha, som är chef för Hamlin Fistula Centre i Mekelle, huvudstaden i Tigrayregionen.
När kriget startade i november 2020 var Birchiko gravid i nionde månaden. Samtidigt som kriget startade och människor började fly sina hem startade hennes värkarbete. Hon födde sitt barn ensam i en träddunge, där hon spenderade totalt en vecka. När barnet kom ut hade det redan dött – något som händer i nittio procent av fallen då förlossningen orsakar en fistel hos modern. Birchiko – som säger till UNFPA att barnets död gjorde henne förtvivlad – insåg ett par dagar efter förlossningen att något var fel.
– Jag kunde inte kontrollera mitt urin och min avföring. Jags lutade äta och dricka för att minska läckaget, men jag blev inte bättre. Jag trodde inte att det gick att bota mig, så när jag kunde återvända hem isolerade jag mig i ett rum, säger Birchiko till UNFPA.
Fler svåra fall
Enligt UNFPA är förhållandena för födande kvinnor sådana att denna komplikation, som i sällan uppstår i västvärlden, har ökat lavinartat. Också grova våldtäkter kan orsaka tillståndet. I Tigray är 80 procent av alla sjukhus och kliniker förstörda eller obrukbara på grund av kriget. Mindre än 30 procent av förlossningarna i Tigray sker under översyn av en läkare eller barnmorska.
För Birchiko, som genomled en långdragen förlossning på egen hand, ser framtiden inte särskilt ljus ut. Enligt doktor Melaku Abreha, som hittills har utfört tre operationer på Birchiko, kommer hon antagligen aldrig mer kunna gå eller ha samlag igen. På Hamlin Fistula Centre har de sedan 2006 arbetat för att sprida information om vad en fistel är och hur den uppstår – samt hur det ska undvikas.
Men kriget har nu gjort att arbetet tagit ett enormt steg tillbaka.
– Tidigare var det fattiga och lågutbildade kvinnor, eller från rurala områden (som fick fistel i samband med förlossning). Nu ser vi fall i urbana områden och hos utbildade kvinnor. Sexuellt våld och akut underbäring bland gravida kvinnor gör också att fallen blir svårare, säger doktor Melaku Abreha.
Etiopier flyr till Jemen
Redan innan kriget var det många etiopier som på grund av fattigdom lämnade landet. Det är en trend som har ökat sedan kriget utbröt. Men det är många som istället för att nå fram till rika gulfländer, vilket oftast är målet med flykten, fastnar i Jemen. Situationen i Jemen, som sedan 2014 har skakats av krig, har kallats för den värsta humanitära krisen ett flertal gånger. För flyktingar och migranter som önskar resa norrut genom Jemen för att nå exempelvis Saudiarabien är farorna flera, enligt FN:s migrationsorganisation IOM.
– Migranter som reser genom Jemen hör till de individer som är allra mest sårbara i den allt värre humanitära situationen i landet. De utsäts för livsfarliga situationer och tillstånd och kommer dagligen till IOM:s center för att få vård efter att ha upplevt godtyckliga fängslanden, olika slags övergrepp eller tortyr, säger Christa Rottensteiner, IOM:s chef i Jemen, i en rapport.
IOM hjälper etiopiska flyktingar att återvända till Etiopien om de önskar det. Enligt Christa Rottensteiner är detta den enda säkra utvägen och en ”livlina” för många flyktingar som fastnat i Jemen.
Etiopiens regering har kommit överens med Saudiarabien om att ta tillbaka etiopier som kommit till Saudiarabien i hopp om att hitta arbete. IOM skriver i ett pressmeddelande att de avser stötta den etiopiska regeringen för att ta hand om de som deporteras. De kommande månaderna kan det handla om upp emot 75 000 personer. Sedan den 30 mars i år har hittills 25 000 etiopier flygits tillbaka till Etiopien från Saudiarabien.
