Det var under onsdagskvällen som ett antal reportrar, bland dem Syres Daniel Vergara, befann sig på plats i centrala Stockholm för att bevaka högerextrema partiet Alternativ för Sverige, AFS, fackelmanifestation vid Karl XII-statyn. Drygt en halvtimme in i demonstrationen anslöt medlemmar från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, NMR.

Under demonstrationens gång betedde sig demonstranterna hotfullt mot journalisterna och uppmanade dem att lämna platsen. Expos fotograf fick bland annat en telefon upptryckt i ansiktet och Syres reporter kallades för ”antivit” och ”svenskfientlig”. Uppmaningarna till journalisterna att lämna demonstrationen bevittnades även av dialogpoliser som journalisterna stod strax intill. Men poliserna betraktade passivt händelserna, trots att journalisterna vid upprepade tillfällen bad om hjälp för att kunna fullfölja sina uppdrag.

– ”Det här får ni lösa själva. Jag lägger mig inte i”, sade en av poliserna när jag bad honom agera. Det ledde till att demonstrantens beteende eskalerade och det blev uppenbart att jag inte skulle kunna fullfölja mitt jobb. Det ledde också till att NMR med större självförtroende kunde trakassera andra journalister på plats, berättar Daniel Vergara.

”Vad hade ni väntat er, ni tycker väl väldigt olika, ni och NMR?”, ska en annan polis ha sagt som svar på journalisternas vädjan.

Det hela slutade med att journalisterna tvingades lämna på grund av säkerhetsskäl.

”Hot mot demokratin”

Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, ser allvarligt på det inträffade.

– Om medier av säkerhetsskäl inte kan bevaka en demonstration, så är det ett hot mot demokratin. Det innebär att det inte kommer att finnas någon bevakning och inte heller någon möjlighet för allmänheten att få information om det, säger hon till Syre.

Vilken skyldighet har polisen att agera för att skydda journalisters uppdrag att utföra sitt arbete?

– När det gäller just att skydda journalister har polisen ett uttalat uppdrag från regeringen att jobba med demokratibrott, som hot och trakasserier mot journalister utgör, säger Tove Carlén och fortsätter;

– Demonstrationsfriheten är en grundlagsskyddad rättighet, likaså yttrandefriheten och att som journalist bevaka en demonstration i sin yrkesroll. Om de här rättigheterna krockar, måste polisen utifrån de förutsättningar de har, arbeta för att skydda både demonstranternas och journalisternas rättigheter.

Att polisen, enligt journalisterna, inte ska ha ingripit trots att de bad om hjälp, och att de dessutom fick till svars att de ska lösa situationen själva, är också något som hon reagerar på.

– Det är inte så en polis ska svara. En rimlig reaktion är ju att fråga ”vad skulle ni vilja att vi från polisens sida gör så ni kan utföra ert arbete?”. Sedan kanske det inte går utifrån de förutsättningar som polisen har, säger Tove Carlén.

”Oroande mönster”

Även Utgivarna reagerar på polisens agerande. Enligt vd:n Robert Olsson finns en oroande upprepning i hur polisen hanterar spända situationer där journalisters yrkesutövning hotas.

– Det låter inte som en rimlig polisiär hållning. Vi ser att det finns ett upprepat mönster här, dels med tanke på två klimatmanifestationer i somras då journalister hindrades från att göra sitt jobb, och så nu det här.

Den dialog som utgivarna hade med Säpochefen, Rikspolischefen samt Riksåklagaren tidigare i år angående hot mot journalister, verkar inte ha löst de problem som lyfts, enligt Robert Olsson.

– Då hade vi exempelvis en diskussion kring vikten av att bevakande journalister har på sig pressvästar. I det här fallet så hade ju journalister det, säger Robert Olsson.

Enligt polisen förekom det under demonstrationen ”agiterande kommunikation” mellan journalister och demonstranter. Men demonstranter får agitera högljutt och polisen bedömer att det sig inte rörde sig om något brott, säger Ola Österling, pressekreterare på polisen i Stockholm till DN.

Syre har sökt polisen för en kommentar.

Läs mer: Nazisterna gavs fri lejd att trakassera journalister