I slutet av mars, exakt en månad efter att kriget inletts, skrev det ryska utrikesdepartementet på Twitter att allt går enligt plan och att ”alla mål kommer att uppnås”.

”Livet återgår till det normala i de områden som redan har blivit befriade från nationalisterna”, löd uttalandet.

Kommentarsfältet fylldes omedelbart av inlägg med bevis på motsatsen – från filmer som visar hur civila ukrainare beskjuts och bostadsområden som bombats sönder, till siffror över ryska förluster och bilder på brinnande ryska stridsfordon och fartyg, varvat med Bagdad Bob-memes.

Enligt Mikael Tofvesson är inlägget bara ett exempel på att den ryska påverkansapparaten har, som han uttrycker det, gått sönder.

Kommentarsfest

– Det här är något de skulle ha gått ut med i en miljö de själva kontrollerar och där de vet att de får stå oemotsagda. I stället bjöd de in till en kommentarsfest som exponerade det ryska militära misslyckandet i Ukraina. De gjorde sig själva till måltavlor, vilket är oproffsigt, säger Tofvesson, som är avdelningschef vid Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF).

Han uppger att Sverige och andra länder i väst har en god kunskap om hur Ryssland jobbar och vet att de kan bättre.

– Vi har sett dem göra synnerligen kvalificerade påverkansoperationer mot olika länder, man talar om ”den ryska björnen” och att Ryssland är duktiga på det här. Men den ryska påverkansapparaten lyckades inte stå emot ett motagerande helt enkelt. På något sätt har den brutits i hela sin hantering, säger Mikael Tofvesson.

Det är i stort bara gentemot den ryska befolkningen som Kreml har lyckats att få ut sina budskap och kunnat samla ett stöd för ”den militära specialoperationen”. I övriga världen har försöken att skapa förvirring, motsättningar och felaktiga uppfattningar kring kriget i huvudsak misslyckats, enligt Tofvesson.

"Taffliga försök"

Han noterar att Kreml använt sig av samma metoder som 2014. Då lyckades man, till skillnad mot nu, att hålla konflikten i östra Ukraina utanför begreppet krig, med följden att Ukraina inte utnyttjade hela sin verktygslåda.

– Det är ett typexempel på hur ryssarna kan vara duktiga på att identifiera en sårbarhet och sedan manipulera den.

Under vinterns krigsförberedelser påstod Ryssland bland annat att Ukraina bombat en förskola i Donbassområdet, och fejkade videor visade ”evakueringar” från östra Ukraina.

– De har med ganska taffliga försök fått det att se ut som att de blev utsatta för ett angrepp av Ukraina. 2014 var omvärlden inte beredd. Nu satt vi i startblocken och Ryssland gick miste om överraskningseffekten.

Rysslands mångåriga påverkansoperationer mot väst kan på sätt och vis ha varit kontraproduktiva – med resultatet att västländerna nu är på tårna mer än någonsin.

Särskilt Storbritannien och USA har varit på hugget på ett helt annat sätt än om man jämför exempelvis med vad som hände i det amerikanska valet 2016 och den påverkan de blev utsatta för då. Nu har de på ett mycket målmedvetet sätt agerat för att exponera Rysslands vilseledande aktiviteter inför invasionen, säger Tofvesson.

Kan vända fort

De ryska påverkansaktiviteterna mot Sverige bedöms ligga på en något lägre nivå än vanligt.

– Vi är inget prioriterat mål just nu. Men vi måste vara beredda på att det kan förändras.

Ryssland är i en desperat situation där de förlorat informationskriget och behöver ta initiativ för att vända det, säger Mikael Tofvesson. Och det gäller inte bara staten, i den ryska påverkansapparaten ingår även företag, individer, intresseföreningar och liknande som kämpar för att återta sina positioner.

– Precis som vi frågar oss vad det innebär att de misslyckats är jag övertygad om att de också gör det. Även om vi säger att det är på en låg nivå nu kan det vända väldigt fort.