Företag som kraftigt ökat sina vinster på fossila bränslen under energikrisen ska betala extra skatt, och pengarna gå till konsumenter i EU-länderna.
Europeiska unionens råd har enats om en rad åtgärder för att komma till rätta med de höga energipriserna, åtgärder som även Sverige kommer att införa. Den så kallade krisintervention innehåller bland annat ett tidsbegränsat intäktstak för elproducenter och ett så kallat solidaritetsbidrag som ska betalas av vissa olje-, gas- och kolbolag. Närmare bestämt de företag där minst 75 procent av nettoomsättning under 2023 kommer från en verksamhet med fossila bränslen.
Finansdepartementet har lämnat in en proposition där det står att solidaritetsbidraget ska baseras på de vinster i år som överstiger en 20-procentig ökning jämfört med den genomsnittliga vinsten under de tre föregående åren. Skatten på de pengarna blir 33 procent och tas ut utöver den ordinarie bolagsskatten om 20,6 procent.
Pengarna som tas in via skatten ska sedan delas ut som ekonomiskt stöd till hushåll och mindre företag för att mildra effekterna av de höga elpriserna.
”Införandet av ett solidaritetsbidrag utgör en gemensam och samordnad åtgärd som i en anda av solidaritet gör det möjligt för nationella myndigheter att generera ytterligare intäkter för att ge ekonomiskt stöd till hushåll och företag som drabbats hårt av de kraftigt stigande energipriserna, samtidigt som lika villkor säkerställs i hela unionen”, skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) i propositionen.
Vill mildra krisen
Elisabeth Svantesson skriver vidare att företag inom råpetroleum-, fossilgas-, kol- och raffinaderisektorerna fått ”kraftigt ökade vinster” på grund av de plötsliga och oförutsebara omständigheterna i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, den minskade tillgången på energi och den ökade efterfrågan.
”Det tillfälliga solidaritetsbidraget bör fungera som en omfördelningsåtgärd för att säkerställa att de berörda företag som har genererat övervinster till följd av de oväntade omständligheterna bidrar proportionellt till att mildra energikrisen på den inre marknaden”, skriver Elisabeth Svantesson.
Från 1 januari 2023
Ekonomikommissionär Paolo Gentiloni välkomnar att Sverige och andra länder inför solidaritetsbidraget.
– I ett läge där så många befinner sig i en exceptionellt svår situation har de fossila bränsleföretagen haft abnormt höga intäkter. Det är därför mycket viktigt att de betalar en skälig andel för att stötta sårbara hushåll och hårt drabbade sektorer, samt bidrar till de enorma investeringar i förnybara energislag och energieffektivitet som vi har framför oss, säger Paolo Gentiloni i ett uttalande.
– Så länge Putin utnyttjar energi som ett vapen krävs det nämligen en samlad solidaritetsinsats för att bygga ett säkrare och hållbarare Europa, fortsätter han.
De nya bestämmelserna, som införs i en ny tillfällig lag, ska träda i kraft redan den 1 januari 2023.