De dokumenterade aktiviteterna i den rasideologiska miljön minskade under 2021 från 2 042 till 1 482 aktiviteter. Det är en minskning med 27 procent och den lägsta aktivitetsnivån sedan Expos sammanställningar påbörjades 2008.

Att den högerextrema miljön minskar sin närvaro ute i samhället beror enligt Expo på att den dominerande gruppen, nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR), fortsätter att dras med interna splittringar.

Digitala gemenskaper

Minskningen förklaras också av ett generationsglapp där tonåringar och unga vuxna i stället lockas av digitala gemenskaper där glorifiering av terrordåd och politiskt våld ofta förekommer. Den plattform som fått mest betydelse för högerextremister är snabbmeddelandetjänsten Telegram.

Pandemin har enligt Expos årsrapport lett till att extremhögern och konspirationsteoretiska grupper kommit närmare varandra. Protesterna mot vaccinpass innebar en ny rekryteringsyta för den rasideologiska miljön samtidigt som det konspirationstroende sättet att förstå och beskriva världen tycks ha fått inflytande över vissa delar av de högerextrema nyhetssajterna.

Spår ökning

Förutom pandemin har kriget i Ryssland skapat bryderier för den högerextrema miljön. Synen på kriget och Putin har skapat intern friktion och flera av grupperna har tvingas ägna energi åt att parera frågan, både internt och gentemot allmänheten. I ena änden finns en starkt pro-rysk hållning och i den andra ett tydligt ställningstagande för Ukrainas rätt till självbestämmande och territoriella integritet.

Inför höstens riksdagsval spår Expo ökad aktivitet från de högerextrema grupperna då flera av dem kandiderar. Valsatsningen tros komma att innebära ökad rasism mot minoriteter, attacker och uthängningskampanjer mot politiska motståndare, ökad desinformation och en ökad risk för högerextremt inspirerade våldsdåd.