18 individer av samiskt ursprung, begravda på Rounala ödekyrkogård norr om Karesuando, grävdes 1915 upp i rasbiologins namn. I flera år har samiska organisationer och privatpersoner krävt att kvarlevorna ska återlämnas och i januari begärde Sametinget formellt en återlämning för att kunna begrava kvarlevorna på dess ursprungliga plats. Nu har regeringen beslutat att en återlämning får ske. Något som universitetsmuseet Gustavianum i Uppsala, som kvarlevorna i dag förvaltas av, också ställt sig bakom sedan tidigare.

– Det samiska folket har historiskt drabbats hårt, bland annat genom de gravplundringar och undersökningar som gjordes för den rasbiologiska forskningen. Det kan aldrig göras ogjort, däremot måste vi lära oss av historien och göra vårt yttersta för att den inte upprepar sig. Det känns bra att regeringen nu har beslutat att Uppsala universitet får lämna över dessa kvarlevor till Sametinget så att de kan återbegravas på den ursprungliga viloplatsen Rounala ödekyrkogård, säger utbildningsminister Mats Persson i ett pressmeddelande.

Regeringen har också gett i uppdrag åt Riksantikvarieämbetet att analysera förutsättningarna för identifiering och återlämning av samiska föremål och mänskliga kvarlevor, som i dag i finns vid ett antal museer och universitet runtom i landet. I uppdraget, som bland annat ska genomföras i samverkan med Sametinget, ingår även att lämna förslag på hur processen kan underlättas.

– Återlämnande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor handlar om en försoningsprocess mellan urfolken och statsmakterna, men det är samtidigt en komplicerad process som kräver noggranna utredningar och avvägningar som ibland kan vara svåra. Varje fall är unikt och måste utgå ifrån de förutsättningar som gäller i varje enskilt fall. Nu vill regeringen påskynda arbetet med att underlätta dessa processer, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

Uppdraget ska redovisas senast i mars 2024.