Yoke Ling, ordförande för organisationen Third World Network, säger till IPS att de stigande försvarsutgifterna i världens rika länder utan tvekan kommer att slå mot de satsningar som världens utvecklingsländer är i behov av. Hon menar att det kommer att drabba det offentliga utvecklingsbiståndet, men också den klimatfinansiering som utlovats. Redan innan det ryska anfallskriget hade biståndet börjat minska, enligt Yoke Ling.

– Nu befarar vi att den tillbakagången kommer att förvärras, säger hon.
En ny FN-rapport visar att det internationella biståndet under 2020 var det högsta som har uppmätts. Men i rapporten betonas också att 13 länder hade skurit ned på biståndet – och att den samlade summan ”förblivit otillräcklig i förhållande till utvecklingsländernas stora behov”. FN varnar samtidigt för att de resurser som nu måste användas för att hjälpa ukrainska flyktingar kan resultera i att hjälpinsatserna till världens fattigaste länder kommer att minska.

I rapporten konstateras att en stor majoritet av världens utvecklingsländer är i stort behov av stödinsatser om de ska komma på rätt spår i arbetet för att infria de hållbara utvecklingsmålen. Enligt FN skulle de fattigaste länderna behöva utöka sina budgetar med runt 20 procent inom vissa avgörande sektorer.

Förbereder sig för hot

Rysslands invasion av Ukraina har skapat en situation där Europas regeringar nu tvingas göra omprioriteringar och förbereda sig för hot som många trodde tillhörde det förgångna.

Frederic Mousseau vid tankesmedjan Oakland Institute påpekar samtidigt att kombinationen av torka och konflikter har skapat ett enormt mänskligt lidande och hunger i en lång rad länder utanför Europa.

– Men FN:s behov av bidrag till humanitära insatser för dessa akuta kriser blir kroniskt underfinansierade, säger han till IPS.

Som exempel nämner Frederic Mousseau situationen i Jemen och på Afrikas horn, där FN under förra året bara fick in 45 procent av de medel världsorganisationen behövde – och Syrien, där FN:s bara fick in 29 procent av de resurser som behövdes för humanitära hjälpinsatser.

Höjda försvarsanslag innebär samtidigt en ökande försäljning för stora vapenproducerande länder som USA, Frankrike och Tyskland. Kritiker lyfter samtidigt fram att vapenförsäljningen i sin tur göder de många konflikter som rasar i världen. Och samtidigt som det krigsdrabbade Jemen är ett av de länder i världen som är i störst behov av humanitära hjälpinsatser leds den koalition som strider i landet av Saudiarabien – som köper in mycket stora mängder vapen från västmakterna.

Frederic Mousseau säger att USA:s försvarsutgifter har fortsatt att stiga och i år kommer att slå nya rekordnivåer. Han påpekar att USA samtidigt är världens största exportör av vapen – och världens främsta biståndsgivare.

– Men USA:s internationella bistånd motsvarar bara fyra procent av de summor som satsas på militären. Dessa prioriteringar måste förändras drastiskt för att vi ska kunna bemöta de humanitära och miljömässiga utmaningar världen står inför, säger Frederic Mousseau.

Vitalice Meja, ordförande för nätverket Reality of Aid Africa, betonar att Ukraina nu är i stort behov av omvärldens stöd.

– Vi stöttar de humanitära insatser som görs för det ukrainska folket och står solidariskt vid deras sida. Men vi menar också att biståndsgivarna måste leva upp till sina andra förpliktelser vad gäller den globala kampen mot fattigdomen och klimatkrisen, säger hon till IPS.

Vitalice Meja menar att länderna i Afrika är i fortsatt behov av stöd som är inriktat på att sporra utvecklingen, motverka orättvisorna och att bemöta de kriser som klimatförändringarna orsakar.

– Biståndsgivarna måste avsätta ytterligare resurser för att hjälpa Ukraina, och inte omfördela resurser från andra globala satsningar, säger hon.

Vitalice Meja menar att de enorma problem med missväxt som följt i spåren av klimatkrisen också kan ses som ett krig som de afrikanska länderna nu är tvungna att utkämpa. Och för det behövs stöd från länderna i omvärlden.

– De måste säkerställa en hållbar klimatfinansiering och bidra med de resurser som krävs för en utveckling som är inriktad på att bekämpa den ökande ojämlikheten och den extrema hungern och fattigdomen i denna del av världen.

FN konstaterar i den nya rapporten att medan världens rika länder kunde bemöta den kris som följde i pandemins spår genom att låna rekordbelopp till mycket låga räntor har situationen varit en helt annan för världens fattiga länder. Många av dessa tvingas i stället betala av enorma belopp för sina skulder, vilket gör det svårare för länderna att investera i en hållbar utveckling.

"Alarmerande" utveckling

Enligt FN drabbades 77 miljoner fler människor av extrem fattigdom på grund av pandemin under förra året – samtidigt som det kommer att dröja länge innan ekonomierna i många utvecklingsländer har återgått till samma nivåer som innan coronakrisen.

FN:s biträdande generalsekreterare Amina Mohammed säger i ett uttalande att utvecklingen är ”alarmerande”, med tanke på världen snart har nått halvvägs när det gäller arbetet för att uppnå de globala utvecklingsmålen.

– Det finns inga ursäkter för passivitet nu, då vi måste ta ett kollektivt ansvar för att se till att hundratals miljoner människor kan ta sig ur hunger och fattigdom. Vi måste investera för att öka tillgången på hyggliga och gröna jobb, för utökade sociala skyddsnät och en ökad tillgång på sjukvård och utbildning, säger Amina Mohammed.