Detta händer efter valet

En rad procedurer startar direkt efter ett val. Väljarna har sagt sitt om vilka som ska sitta i riksdagen. Det är sedan upp till riksdagen att välja statsminister, som efter det utser vilka ministrar som ska ingå i regeringen. Om den sittande regeringen har störst stöd även efter valet kan statsministern välja att sitta kvar. Då ska riksdagen inom två veckor hålla en statsministeromröstning. Om det är färre än hälften av riksdagens ledamöter som röstar nej sitter statsministern kvar och kan bilda regering. Statsministern läser då upp sin regeringsförklaring för riksdagens kammare och berättar vilka ministrar som ska ingå i regeringen. Statsministern redogör också för den politik som hen vill föra under sin mandatperiod. 

Traditionellt sett sker regeringsskiftet vid en konselj på slottet. Statschefen (regerande kung eller drottning) håller i mötet i egenskap av ordförande för regeringssammanträdet och tar del av talmannens förslag och vad riksdagen har beslutat. Statschefen konstaterar att regeringsskiftet har ägt rum.

Om sittande regering förlorar

Visar rösterna att regeringen inte längre har stöd i riksdagen väljer statsministern att avgå. Då blir det talmannens uppgift att ta fram ett förslag på en ny statsminister. Det görs genom olika talmansrundor där talmannen talar med partiledarna och föreslår en statsministerkandidat. Riksdagen kommer att rösta om förslagen. Om förslaget blir nedröstat börjar det om från början och talmannen måste förhandla med partiledarna igen. Talmannen kan lägga fram högst fyra statsministerförslag. Om inget av dem röstas igenom ska ett extra val hållas inom tre månader. Samma procedur sker om statsministern väljer att sitta kvar men sedan blir nedröstad i statsministeromröstningen. Då entledigar talmannen statsministern och påbörjar talmansrundorna. 

Andra regeringsbildningar

En regeringsbildning kommer naturligt efter ett val men kan också behövas vid andra situationer. Bland annat om den tidigare regeringen har avgått på grund av att riksdagen riktat en misstroendeförklaring mot statsministern eller om en statsminister har valt att avgå av andra orsaker. Det behövs minst 35 riksdagsledamöter för att begära att riksdagen ska uttala sitt misstroende mot en statsminister och regeringen. Riksdagen röstar då om den vill fälla statsministern. En statsminister kan också byta ut eller ändra antalet ministrar utan inblandning från riksdagen. Om statsministern själv dock väljer att avgå brukar det betyda att hela regeringen avgår samtidigt.

Kabinettsfråga och konflikter

En kabinettsfråga är när regeringen tycker att en fråga är så viktig att den vill ställa ett ultimatum till riksdagen, antingen går ni med på förslaget eller så väljer regeringen att avgå. Förlorar regeringen omröstningen kan den då välja att avgå. Regeringsarbetet kan också gå trögt när de ingående partierna tycker olika. Det är inte ovanligt att koalitionsregeringar behöver ombildas om på grund av inre strider och konflikter. 

Regeringsbildningen 2018

Arbetet med att bilda regering var komplicerat efter valet hösten 2018. Det rödgröna blocket fick 40,67 procent av rösterna medan den borgerliga alliansen fick 40,26 procent. Det gav rödgröna blocket 144 mandat, vilket var 1 mandat fler än Alliansens 143 mandat. Socialdemokraterna blev det största partiet med 28,26 procent av rösterna. Den sittande statsministern Stefan Löfven (S) valde att sitta kvar med blev nedröstad vid statsministeromröstningen i riksdagen. Han valde då att avgå. I centrum kom då talman Andreas Norlén som inledde samtal med de andra partierna. Turen gick till bland annat Moderaternas ledare Ulf Kristersson men som inte fick stöd i riksdagen. Stefan Löfven var under tiden statsminister i en övergångsregering tills en ny regering kunde bildas. Efter 134 dagar valdes dock Löfven till statsminister igen, efter att inget annat alternativ kunde uppbåda tillräckligt stöd i riksdagen.