Kriget i Ukraina gör att allt fler vill minska beroendet av rysk energi. Men att satsa på kärnkraft är inget svar, anser Tomas Kåberger, professor vid Chalmers. Detta eftersom även ryskt uran bidrar till Putins krigskassa. ”Det är viktigt att satsa allt vi kan nu på förnybart”, säger han.
Efter att Ryssland anföll Ukraina har många lyft att EU måste sluta importera rysk gas och olja. Vissa anser att Europa borde satsa på kärnkraft i stället. Men även kärnkraften spär på kriget. Det anser Tomas Kåberger, professor på Chalmers, avdelningen teknikens ekonomi och organisation.
– Det här avgör inflödet till Putins krigskassa, säger han.
Tillsammans med de rysktrogna länderna Kazakstan och Uzbekistan har Ryssland stora delar av världsmarknaden när det gäller anrikat uran. I EU står dessa länder för nästan 44 procent av uranet i kärnkraftsanläggningarna, enligt senaste årsrapporten från Europeiska atomenergigemenskapen, ESA.
– Kärnkraft är inte en väg bort från beroendet av rysk energi, utan även med kärnkraft är vi beroende av Ryssland, säger Tomas Kåberger.
I stället ser han förnybara källor, som sol, vind och vatten som lösningen, också för att de är mycket billigare på lång sikt.
– Det går att köpa uran från Kanada, och gas och olja från Norge. Men utan Rysslands leveranser blir bränslena dyrare, säger Tomas Kåberger.
Att Sverige skulle börja bryta uran, eftersom det finns även här, ser han som ”tänkbart”.
– Men det skulle inte vara helt trivialt att få miljötillstånd, eftersom uranbrytning medför långsiktiga miljöproblem. Dessutom har vi relativt låga halter av uran. Det skulle bli dyrare än att köpa från länder med bättre förutsättningar, säger Tomas Kåberger.
”EU borde fortsätta med kärnkraft”
Christian Ekberg, professor i kärnkemi och industriell materialåtervinning vid Chalmers, håller dock inte med om att EU måste sluta med kärnkraft för att bli oberoende av Ryssland.
Han anser att det går att hitta uran från andra länder. Det tycker han att Vattenfall har bevisat. Nyligen sade de nej till att importera mer uran från Ryssland till kärnkraftverket Ringhals, just på grund av kriget, vilket Syre skrivit om tidigare.
Att klumpa ihop Kazakstan och Uzbekistan med Ryssland är också fel, anser han. Detta eftersom de inte har stöttat Ryssland i kriget eller bidragit till aggressionerna.
– Jag tycker tvärtom att vi borde importera mer uran från Kazakstan, så att de kan göra sig oberoende från Ryssland, säger Christian Ekberg.
Han refererar till att Uzbekistan och Kazakstan skulle vara demokratier, även om de inte är ”fullt fungerande demokratier”. Men enligt Utrikespolitiska institutet är båda regimerna auktoritära.
Nära band med Kazakstan
Tomas Kåberger är inte heller ensam om att klumpa ihop Ryssland med Kazakstan och Uzbekistan. Det gör även Europeiska atomenergigemenskapen, ESA. I sin senaste årsrapport kallas dessa tre länder för OSS-länderna, med hänvisning till att de är med i Oberoende staters samvälde, OSS – en organisation som består av många republiker från forna Sovjetunionen. Tomas Kåberger frågar sig hur OSS-samarbetet fungerar i praktiken.
– Många anser att Ryssland har stor makt över hur de andra länderna bedriver utrikespolitik och handel, säger han.
Det nära samarbetet mellan Ryssland och Kazakstan består bland annat av att det kazakstanska statliga bolaget Kazatomprom har ett samriskbolag tillsammans med ryska TVEL, rapporterar World nuclear news. TVEL ägs av det ryska statliga bolaget Rosatom, vars direktör och styrelsemedlemmar utses av Vladimir Putin, enligt Ny teknik.
Det ryska uran som Vattenfall stoppade nyligen kom just från just TVEL. Men till kärnkraftsanläggningen i Oskarshamn, vars majoritetsägare är Uniper, fortsätter importen från ryska bolag. Dit levererar ryska Tenex 15 procent av den uran som används i Oskarshamn. Tenex styrs också av Rosatom, och uranet i Oskarshamn kommer från just Kazakstan, rapporterar Ny teknik.
Fortsatt handel med ryskt uran
Och det är fler än Uniper i Sverige som fortsätter handla med Ryssland när det gäller kärnkraften. I förra veckan – mitt under det brinnande kriget i Ukraina – beslutade president Biden att USA skulle bojkotta rysk gas, olja och energi. Men importen av ryskt uran fortsätter. Detta efter att den amerikanska kärnkraftsindustrin lobbat för att få fortsätta importera ryskt uran, som är mycket billigare än uranen från Kanada eller Australien, och som står för runt hälften av all uran som USA använder i sina kärnkraftverk, rapporterar Reuters.
Även i Europa har vissa velat se en bojkott av ryskt uran. Men Frankrike har krävt att ryskt uran ska undantas från sanktionerna, just för att landet är beroende av rysk kärnbränsle. Dessutom har de inlett samarbete kring byggandet av kärnkraftsturbiner, rapporterar Le figaro.
Detta visar att den ryska kärnkraftsindustrin är väldigt dominerande i världen i dag, anser Tomas Kåberger.
– Alla reaktorer man börjat bygga i världen utanför Kina sedan 2019 har rysk leverantör. Gasföretaget Gazprom och kärnkraftbolaget Rosatom har starka ekonomiska motiv att fördröja utvecklingen av förnybar energi i västvärlden, säger Tomas Kåberger.
Stort inflytande inom kärnkraften
Att Ryssland satsar på kärnkraft bekräftas av Europeiska atomenergigemenskapen, ESA. I deras årsrapport står det att Ryssland siktar på att öka sin export av kärnbränsle och teknik som används i kärnkraftsanläggningar. De exporterar uran till exempelvis Kinas nya anläggningar samt har samarbetsavtal med bland annat Indien. Kärnkraftens andel av den ryska energisektorn ligger på 20 procent, vilket är en ökning jämfört med året innan.
Och 20 procent är ingen liten andel, med tanke på att Rysslands energiexport ligger på en miljard euro – per dag, enligt Tomas Kåbergers egna beräkningar.
– När förnybart byggs ut underminerar man den ryska ekonomin. Det är viktigt att vi satsar allt vi kan nu på förnybart så att vi gör oss oberoende av Ryssland, säger han.
För Sveriges del är det ganska lätt, eftersom vi har så många andra energikällor och utbyggd fjärrvärme. Men i Europa lär det bli desto svårare. I exempelvis Bulgarien, Rumänien, Italien och Tyskland värms många hus upp med rysk gas.
– Det kommer kräva en omfördelning i Europa. Att ställa om till förnybart lär ta några år. Men ju snarare man börjar desto snabbare går det, säger Tomas Kåberger.
Han är dock emot att stänga ned kärnkraftverken i Sverige redan nu.
– Nej, att driva vidare de kärnkraftverk vi har är jättebra just nu. Så länge elpriset är så här högt är de lönsamma. Men för två år sedan var de väldigt olönsamma. Vi kommer aldrig få så höga elpriser att de lönar sig att bygga nya kärnkraftverk. De gamla anläggningarna kommer konkurreras ut så småningom med förnybart, säger Tomas Kåberger.
”Vill de så går det att byta”
Även om OSS-länderna har stora marknadsandelar anser Christian Ekberg att det går att sluta att handla med ryska bolag, även för Oskarshamnsanläggningen.
– Det är inte så svårt, men varför de inte gör det kan jag inte säga. Det ligger kanske ett kontrakt i botten. Men vill man så kan man, säger han.
Vad gäller att statliga ryska och kazakstanska bolag har samriskbolag tillsammans anser han är svårt att uttala sig om, eftersom han inte känner till ägarstrukturen eller var vinsten hamnar, på samma sätt som han inte vet var kinesiskägda Volvos vinst hamnar.
Förutom OSS-länderna importerar EU uran från bland annat Niger (20 procent), Kanada (18,4 procent) och Australien (13,3 procent) enligt Europeiska atomenergigemenskapen, ESA.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande.
Läs mer:
