Det är några av förslagen och slutsatserna i regeringens så kallade klimaträttsutredning som går ut på föreslå lagändringar som gör att Sverige kan nå nollutsläpp av växthusgaser till 2045. Omställningen ska inte behöva fastna i långa tillståndsprocesser, något som ses som ett stort problem nu.

Utredaren Anders Danielsson och hans medarbetare har valt att lägga fokus på tre områden i sitt slutbetänkande:

Väga tyngst

Ska en slags huvudregel införas i miljöbalken som gör att klimatnytta ska väga över helt när en verksamhet tillståndsprövas? Vilka lagändringar behövs för att elnätet ska kunna byggas ut snabbare och vad måste till av regeländringar för att utsläppen från vägtrafiken ska minska?

Utredningen vill inte ha någon särregel som gör att klimatnytta ska väga över andra miljöregler. Det finns så många tvingande regler som en sådan regel inte skulle rå på, enligt Danielsson.

– Sammanfattningsvis är de tvingande reglerna så många att utrymmet är rätt så begränsat och skulle man införa en sådan regel skulle det bli krångligare och ta längre tid att få tillstånd, säger han.

Välja plats

Däremot föreslår utredningen något de kallar en platsvalsregel. För val av plats för vindkraft eller mineraltäkter kan klimatnyttan få väga över. En vindkraftplats där det blåser och bullrar mer kan få fördel i prövningen mot en där det blåser och bullrar mindre.

– Vi menar att en regel ska kunna styra prövningen mot att vindkraftverket ska läggas där det blåser mer för att klimatnyttan är så stor i förhållande till den andra platsen. Och så får man vidta åtgärder för att minska buller och andra störningar, säger Danielsson.

En täkt kan få läggas så att transporterna därifrån blir kortare, istället för längre bort och med mindre störningar på omgivningen.

Bygga snabbare

Elnätet kan byggas ut snabbare genom ändringar som har luftledning istället för markkabel som huvudval, tvingande förhandsbesked och regler som innebär undantag i biotop- och strandskydd, enligt utredningen.

– Det går snabbare, det är effektivare och blir mer förutsägbart vilket det ska vara i ett rättssamhälle, säger Danielsson.

– Huvudregeln för växelströmsnätet på spänningsnivå över 130 kilovolt ska vara luftkabel.

Men kan det påverka bebyggelse och hälsa ska markkabel vara ett alternativ. Idag måste båda valen utredas redan från början, trots att det är sannolikt att markkabel inte är aktuell.

För att minska utsläppen från vägtrafiken måste lagändringar till som gör att trafiken på vägarna minskar, enligt utredningen.

– Det räcker inte med elektrifiering, det räcker inte med användning av biodrivmedel, det krävs mindre trafik, säger Anders Danielsson.

Han säger att stat, myndigheter, kommuner och regioner måste samverka för att minska trafiken på vägarna, inte minst genom att planera samhället för effektiva transporter med möjlighet att sig till och från platser utan att tvingas använda bil. Trafikverkets planer måste formas med syfte att trafiken ska minska, inte på prognoser för ökad trafik.

– Man måste tänka om och ta fram scenarier som syftar till att trafiken ska minska istället för att bara bygga fler och bredare vägar.

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) vill inte säga om regeringens nationella plan för infrastruktur, som kommer i juni, är utformad för att vägtrafiken ska minska.