Startsida - Nyheter

Zoom

Ser vi inte gräset för all regnskog? – Förnyad kritik mot förslag som ska stoppa skövling

Cerrado i Brasilien är en av värdens mest artrika savanner.

Med hjälp av banbrytande lagstiftning hoppas EU-kommissionen stoppa skogsskövling orsakad av vår konsumtion. Men nu växer kritiken för att den samtidigt kan öka förstörelsen av andra värdefulla naturtyper. ”Vi ser en uppenbar risk”, säger Per Larsson, skogsexpert på världsnaturfonden WWF.

Flisorna flyger när världens regnskog skeppas iväg till fjärran länder, där de blir till värdefulla möbler eller försvinner in i värmeverkens eldar. Vegetationen som blir kvar bränns upp för att ge näring till monoplantager av alltifrån kaffe till soja. Men också betesmark där nötdjur ska vandra, innan de blir till biffar på en tallrik nära dig.

Nu vill EU stoppa den skövling av regnskog och annan skog som drivs av unionens aptit på kött, trä, kaffe, soja, kakao och palmolja. När  miljökommissionär Virginijus Sinkevičius presenterade lagförslaget i november kallade han det ”banbrytande”.

– Att vi kan säga det är för att det inte enbart angriper illegal avskogning utan även all avskogning som drivs av jordbrukets utbredning, sa han.

Läs mer: Vår aptit på varor skövlar regnskog – ska stoppas med nytt EU-förslag

Förslaget välkomnades av både miljörörelsen och flera EU-parlamentariker. Men mottagandet var inte odelat positivt. En farhåga som väcktes i samband med lanseringen var om jordbruksmark istället skulle expandera på bekostnad av andra naturtyper än regnskog. Kommissionen lugnade med att fler ekosystem och varor kan tänkas omfattas i samband med att lagstiftningen ses över två år efter att den träder i kraft. Men i en ny rapport som Världsnaturfonden WWF släppte under tisdagen skriver miljöorganisationen att tiden är knapp om vi ska rädda den oförstörda natur som ännu finns kvar.

– Speciellt Cerrado genomgår en snabb förvandling, säger Per Larsson, skogsexpert på WWF Sverige.

"Det brådskar"

O Cerrado som betyder ”det stängda” på portugisiska hör till världens mest artrika savanner och utgör 20 procent av Brasiliens yta. Under lång tid ansågs den som värdelös ur industrins perspektiv. Men moderna jordbruksmetoder har gjort den möjlig att exploatera – och det i stor skala. Sedan 1970-talet har hälften av dess naturliga vegetation försvunnit och en del naturvårdare befarar att ekosystemet kommer att vara förstört till 2030. Så även om EU:s lagstiftare väljer att så småningom inkluderar savanner – så som Cerrado, kan förstörelsen redan hunnit långt.

– Det brådskar, säger Per Larsson.

Förutom savanner befarar WWF att våtmarker, mangroveskogar, grässlätter och torvmarker kan drabbas när regnskogen och annan skog får ett starkare skydd av det lagförslag som nu ligger på bordet. Naturtyper som inte har samma stjärnstatus som skogen men som är ovärderliga inte bara för den biologiska mångfalden, utan också för att begränsa utsläppen av växthusgaser till atmosfären.

– Markomvandling är en betydande källa till utsläpp av växthusgaser globalt, så det är en faktor som vi behöver få stopp på – annars får vi inte ihop klimatpusslet, säger Per Larsson.

Lagpaketet ska nu förhandlas mellan EU:s medlemsländer, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Det är som ett inspel inför de förhandlingarna som WWF släppt sin rapport. Om det slutgiltiga lagen blir skarpt formulerad och inkluderar fler naturtyper tror Per Larsson att den kan visa sig få stor betydelse, inte minst med bakgrund av att EU rankas som den näst största drivkraften bakom tropisk avskogning (efter Kina).

– Kina är obetydligt större så vi är en global jätte när det gäller handeln med den här typen av varor, så där har EU som handelsblock betydelse, säger Per Larsson.

"EU kommer inte lösa det själv"

Frankrike har sagt sig vilja prioritera lagförslaget under sitt ordförandeskap inom EU och ett beslut kan komma i vår. Men tuffa förhandlingar väntar och hur det landar hänger i luften. Sveriges regering har kommenterat lagförslaget i ett PM till riksdagen, där den skriver att ”det bör undvikas” att produktion inte flyttar till andra marktyper eller produktkategorier som inte täcks av förslaget”. Men regeringen ser också flera andra risker med förslaget, så som att ”fattigare länders tillgång till EU:s inre marknad begränsas, att de globala handelsströmmarna för de relevanta produkterna enbart dirigeras om med konsekvensen att effekterna på klimat och miljö i realiteten blir små, att priserna för EU:s konsumenter ökar och att europeiska företags konkurrenskraft försämras”.

Per Larsson hade önskat ett betydligt tydligare ställningstagande för ett skarpt förslag från Sveriges sida. För även om risken finns att de varor som bidragit till avskogning flyttar till marknader med mindre strikt lagstiftning, tror han att det kan inspirera länder eller regioner att följa EU:s exempel.

– EU kommer inte lösa det här problemet själv men med sin storlek har EU en ledartröja och måste se till att driva på andra aktörer. Nu har Storbritannien nästan antagit en liknande lagstiftning och sedan håller man på att diskutera det i kongressen i USA, så det pågår mycket. Ovanpå det måste man så klart också jobba på en massa andra sätt, så som att hjälpa producentländerna att uppfylla lagstiftningen.

EU:s aptit på kött – hot mot Cerrado

Mer än hälften av savannen Cerrado i Brasilien, med rik och omfattande biologisk mångfald, har redan förstörts och omvandlats för soja- och nötköttsproduktion. Under 2019 utgjorde EU:s import av nötkött från Cerradon 26 procent av EU:s totala importerade nötkött och nästan en femtedel av nötköttsexporten från regionen.
Cirka 14 procent av det argentinska området Chaco, som till stor del består av naturliga gräsmarker och savanner, omvandlades till jordbruk under 2000-talet, främst till sojaproduktion. Under 2019 importerade EU cirka 24 procent av sojan som exporterades från detta område.
Liknande områden med hög biologisk mångfald, som till stor del inte klassas som skog, finns enligt rapporten i Afrika, USA och Sydostasien. Risken är att de också kan omvandlas och bli exempelvis palmolja- eller gummiplantage.
Källa: WWF

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV