Högt upp på en lyktstolpe i östra Paris sitter en bullerradar monterad. Den fungerar ungefär som en fartkamera – men i stället för att jaga fortkörare mäter den bullernivån och registrerar nummerplåtarna på fordon som låter alldeles för mycket.

Tanken är att högljudda förare i framtiden ska kunna bötfällas automatiskt i en av Europas allra bullrigaste städer.

”För mycket buller gör människor sjuka”, skrev Paris vice borgmästare David Belliard på Twitter i samband med bullermätarens invigning i måndags.

Kommande månader ska staden utvärdera huruvida radarn på ett godtagbart sätt lyckas identifiera registreringsskyltarna på rytande motorcyklar och bilar.

Om utrustningen får grönt ljus är planen att börja dela ut böter och sätta upp fler bullermätare i den franska huvudstaden i början av nästa år.

Växande problem

Bullerföroreningar är ett problem som växer i takt med att städerna blir allt större – med vägtrafiken som den främsta boven.

Att konstant utsättas för buller försämrar människors hälsa och välbefinnande, bland annat genom störd sömn och kronisk irritation som kan leda till allvarliga hjärtsjukdomar, diabetes, hörselnedsättning och sämre psykisk hälsa, varnar FN:s miljöprogram UNEP i en ny rapport.

Acceptabla ljudnivåer överskrids redan i många av världens städer, som Bangkok, Damaskus, Dhaka, Alger, New York och Islamabad.

Men problemet är stort även i Europa, där var femte person utsätts för långvariga bullernivåer i en sådan omfattning att det kan vara skadligt för hälsan. Bullerföroreningar uppskattas orsaka omkring 12 000 förtida dödsfall och bidrar till 48 000 nya fall av ischemisk hjärtsjukdom i Europa varje år, enligt UNEP som hänvisar till siffror från EU:s miljöbyrå EEA.

Dessutom är omgivningsbullret ett växande hot mot djur, som kan få sämre fortplantningsförmåga eller tvingas fly till tystare miljöer.

Det störande och potentiellt skadliga ljudet kommer från vägar, järnvägar, flygplatser och industri men också från hem- och fritidsaktiviteter. Men ljud är inte alltid något negativt – det kan också vara berikande, tröstande eller på andra sätt välgörande. Få personer anser nog att en helt tyst stad är lösningen.

Fridfulla ljudlandskap

Men att få ner bullret har blivit en folkhälsofråga.

Stadsplanerare bör därför prioritera att minska oönskade ljud vid källan och se till att det finns alternativa sätt att ta sig fram, enligt UNEP som tar trädbälten, gröna tak och fler grönområden som exempel på andra lösningar som kan göra gott för människors öron och mående.

”Grönområden erbjuder en naturbaserad lösning för fridfulla ljudlandskap”, skriver UNEP.