Personer med psykiska problem har rätt till sjukpenning – även om läkarintyget saknar så kallade ”objektiva fynd”. Läkarens bedömning räcker, har Högsta förvaltningsdomstolen kommit fram till i en vägledande dom. Försäkringskassan har tidigare hävdat motsatsen.
2014 började Försäkringskassan med en ny rutin. De begärde att den sjukskrivnes läkarintyg skulle innehålla information om ”objektiva undersökningsfynd”, till exempel prover eller röntgenbilder som bevisar sjukdomen.
Men all sjukdom syns inte i fysiologiska undersökningar eller i röntgen, till exempel om du har psykisk ohälsa eller kronisk smärta. För personer med psykiska sjukdomar nitton-dubblades andelen avslag efter ett halvår, mellan åren 2014 och 2017.
Efter att flera domar konstaterat att objektiva fynd inte stämmer överens med lagstiftningen togs begreppet år 2019 bort ur de vägledningar som styr arbetet för handläggarna på Försäkringskassan. Men tänket om objektiva fynd har ändå funnits kvar bland handläggarna, vilket Syre tidigare rapporterat om.
Men en ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen lär ändra på det. I varje fall för sjukskrivna med psykiatriska diagnoser. HFD beslutade i går att personer med psykisk ohälsa har rätt till sjukpenning, även om sjukintyget enbart bygger på läkarens bedömning om patientens tillstånd. Högsta förvaltningsdomstolen är högsta instans, vilket betyder att domen blir vägledande för liknande fall i framtiden.
Sjukskriven på grund av utmattning
Målet handlar om en kvinna som varit sjukskriven för utmattningssyndrom, men som hade nekats sjukpenning av Försäkringskassan. Motiveringen handlade om att läkaren inte tillräckligt väl hade visat på vilket sätt arbetsförmågan var nedsatt, eftersom det saknades ”objektiva undersökningsfynd”.
Innan målet togs upp av Högsta förvaltningsdomstolen hade kvinnan överklagat Försäkringskassans beslut i flera instanser Men när överklagan hamnade hos högsta instans ändrade sig Försäkringskassan dock plötsligt. I ett yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen skrev de att kvinnan hade rätt till sjukpenning, och att ”undersökningsfynd” (…)” inte är avgörande för bedömningen av rätten till sjukpenning”, har Läkartidningen tidigare rapporterat om.
Försäkringskassan ville inte förklara varför man bytt ståndpunkt, men i en kommentar till Läkartidningen skrev presstjänsten att ”det är helt centralt för Försäkringskassan att vår tillämpning av lagstiftningen är korrekt (…) Därför är det viktigt att vi får vägledning av Högsta förvaltningsdomstolen i frågor där det finns oklarheter”.
Användes som verktyg för att neka sjukpenning
Begreppet ”objektiva fynd” fick ett uppsving efter att dåvarande socialförsäkringsministern Annika Strandhäll (S) hösten 2015 satte upp ett mål om att befolkningens sjuktal skulle ned till i snitt 9,0 före år 2021.
Försäkringskassan använde begreppet som ett verktyg för att få ned antalet sjukskrivningar, konstaterar statsvetaren Niklas Altermark i sin bok Avslagsmaskinen.
Ett annat verktyg som Försäkringskassan använde sig av var begreppet ”normalt förekommande arbete”. Försäkringskassan hänvisade ofta till att den sjuka kunde arbeta med ett mindre kvalificerat jobb som inte ställde krav kopplade till de nedsättningar hen hade, till exempel där en utmattad inte behöver koncentrera sig eller där en person med fysiska problem kunde utföra arbetet liggandes. Det räckte med att det existerade ett enda sådant arbete i Sverige för att en person skulle nekas sjukpenning, berättade en handläggare för Niklas Altermark. Men det stämde inte med lagstiftningen som visade att begreppet ”normalt förekommande arbete” skulle handla om vanliga jobb.
2018 kritiserade Högsta förvaltningsdomstolen Försäkringskassan för att begreppet ”normalt förekommande arbete” användes felaktigt. Det ska röra sig om vanliga arbeten som en person kan ta trots symtom, inte fiktiva jobb.
Därefter har den rödgröna regeringen även förtydligat detta i lagstiftningen.
– Niodagarsmålet var helt galet om du frågar mig, har Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap, tidigare sagt till Syre.
Läs mer:
