DEBATT ”Sverige accepterar Natos inställning till säkerhet och försvar, vilket inkluderar den avgörande roll som kärnvapen spelar, och har för avsikt att delta fullt ut i planeringsprocessen för Natos militära struktur och kollektiva försvar, samt är berett att sätta in styrkor och förmågor för alla alliansens uppdrag”.

Så står det i brevet som Ann Linde, Sveriges utrikesminister, signerade och som skickades till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Ett skandalöst uttalande som gick under medias radar och som inte kommenterades särskilt mycket.

Det är oroväckande att den svenska regeringen har gett upp också i frågan om kärnvapen. Den svenska regeringen vägrar inte bara att underteckna FN-konvention som förbjuder kärnvapen, utan går också med på att stödja Natos ståndpunkt på denna kontroversiella punkt, det vill säga, stöd till denna typ av vapen. Nato är en säkerhetsgemenskap som bygger på militära medel inklusive kärnvapen. Ingen kan garantera att inte kärnvapen kommer att passera genom landets territorium när Sverige blir medlem i Nato.

I sin stormiga resa i jakten på Nato-medlemskap har den svenska regeringen också accepterat Turkiets villkor för att få sitt stöd i denna sträva. Att lyfta förbudet mot export av krigsmateriel till Turkiet och utlämna personer som landet beskriver som ”terrorister” är några punkter i avtalet.

Rapport efter rapport från olika människorättsorganisationer visar att Turkiet utövar statlig terror mot det kurdiska folket, landet har ett rättsväsende som inte är oberoende, pressfriheten är nästan obefintlig, representanter för oppositionen sitter i fängelse och Pride-paraden i Istanbul attackeras av polis.

Sveriges utrikespolitik kommer att bestämmas inte bara i Turkiet i fråga om ”terrorism”, där den turkiska definitionen av detta brott kommer att ha särskild tyngd i diskussionerna, utan även från USA, när det gäller riktlinjerna för vapenexportpolitiken.

Som om detta inte vore nog ska ett inträde i Nato innebära att Sverige låser sig vid att kontinuerligt lägga orimliga två procent av vår BNP på militär styrka, något som kommer dränera välfärden ytterligare. Nato främjar varken fred, jämställdhet eller jämlikhet.

Sveriges utrikespolitiska självständighet går igenom bittra dagar. Sveriges så kallade feministiska utrikespolitik är nu helt obefintlig.

Feministiskt initiativ kommer att fortsätta arbeta för att förhindra att kärnvapen når svensk mark. Vårt parti står stadigt i sin inställning och säger Nej! till Nato, till Sveriges eftergifter för Turkiet, till normalisering av kärnvapen och till svensk vapenexport. Vi står i stället för internationell solidaritet, demokrati och mänskliga rättigheter. Vi står i solidaritet med kurder i Sverige, Turkiet, Rojava och globalt.