Nationell identitet kan användas som svepskäl för antidemokratiska handlingar. När den överbetonas kan den bidra till fördomar och minska individens frihet att själv skapa sin identitet. Istället borde vi omfamna universella värderingar som frihet, hållbarhet och rättsstyre, skriver Vladan Lausevic.
DEBATT Tanken att nationell identifikation ska vara lika med vissa värderingar kan låta bra men leder i praktiken till felaktiga och även odemokratiska beteenden. Det visar inte minst fallet med våldsamheterna och försöket till antidemokratiskt maktövertagande i USA den sjätte januari 2021. För att demokratin ska kunna finnas och bli bättre, krävs det också att fler människor skiljer mellan privata och institutionella värderingar.
För tillfället pågår offentliga samtal och förhör i USA, i den federala kongressen, angående de våldsamma händelserna under 6 januari 2021. Det som hände var att kärnsupportrar till dåvarande högerpopulistiske presidenten Donald Trump försökte med våld och hot att ta över kongresshuset (Kapitolium), USA:s federala parlament. En gemensam faktor för dom som deltog i upploppen var tron på lögner, konspirationsteorier och myter om att valet under 2020 hade ”blivit stulet” och att den nye presidenten Joe Biden hade ”konspirerat mot folket”.
En annan gemensam faktor var att våldsmakarna och extremisterna, som alltså inte tror på demokrati och rättsstyre, var amerikaner. I meningen att Trumps kärnsupporters överlag är amerikanska medborgare och identifierar sig med landet. Händelserna i samband med våldet och upploppet kom att chocka världen, inte minst eftersom USA räknas som ett av världens äldsta demokratiska nationer.
I USA är det vanligt att politiker, medier och andra uttalar sig om ”amerikanska värderingar” där man till exempel anser att personlig frihet och demokrati är en viktig del av landets historia. Retoriken är gammal och har genom historien använts bland annat för att fler amerikaner ska känna gemenskap. Fallet med retorik om ”nationella” värderingar är intressant eftersom liknande beteenden har ägt rum i Europa under dom senaste åren.
I Sverige talar politiker från vänster till höger om ”svenska värderingar” och det finns flera allvarliga problem med den typ av kommunikation. Forskningen visar bland annat att det skapas fördomar och godtyckliga attityder mot invandrande personer eftersom även inrikes födda svenskar kan ha ”dåliga” värderingar till exempel i fråga om demokratin, sexualitet och säkerhet. Problemet blir också när personer gör något som anses vara ”ickenationellt” samtidigt som berörda personer som i USA:s fall ändå är amerikaner, inklusive Donald Trump som trots alla sina dåliga beteenden och politik ändå förblir en amerikan.
Det finns till exempel undersökningar som visar att många av Sverigedemokraternas väljare tenderar att instämma i att påståenden som ”Sverige behöver en stark ledare”, alltså en autokrat eller en diktator. Men i praktiken skulle det vara svårt och väldigt exkluderande att förklara svenskar som stöder eller som har proteströstat på SD som ”icke-svenskar”. Fallet är dessutom att vi som individer i vardagslivet ofta tror på motsägelsefulla värderingar och berättelser, liksom att vi måste kunna kompromissa med våra värderingar i olika situationer.
Det som i grunden förenar alla människor är att vi alla har en pluralitet och mångfald av identiteter som utgör oss som personer. Därför kan man även vara svensk på olika sätt oavsett om man är som Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare eller som Annie Lööf, Centerpartiets partiledare. Att identifiera sig som svensk handlar inte första hand om vilka värderingar man har utan handlar om vad man personligen gillar för olika berättelser och konstruktioner som på olika sätt formar Sverige.
Saken är också att det demokratiska samtalet blir bättre och rimligare när vi kritiserar varandra för att vara konservativa eller progressiva, gröna eller blåa, istället för att vi ska kommunicera med varandra om ”svenskt” eller ”osvenskt”. För en av demokratins styrkor är att vi som individer har friheten och förmågan att utveckla våra identifikationer genom att välja våra värderingar och de berättelser vi accepterar. I öppna och fria samhällen får vi göra det, även om vi väljer att agera motsägelsefullt och kontroversiellt.
Det är alltså omöjligt att, i ett demokratiskt samhälle som Sverige, exakt alla invånare ska ha exakt samma värderingar. Samtidigt har människor förmågan och viljan att utveckla gemensamma institutioner som lagar, myndigheter och processer som fler kan acceptera och ha nytta av. Därför är det viktigt att vi är fler som accepterar universella och medmänskliga värderingar som frihet, hållbarhet och rättsstyre, för ju fler vi är som gör det, desto lättare blir det att samarbeta för att skapa en fredlig, klimatsäker och demokratisk värld för hela mänskligheten.
