Kinesiskt ägande riskerar att påverka demokratin i svenska kommuner, enligt en ny rapport.
Det gäller inte minst i västra Sverige.
–Vi vill att rapporten ska vara en väckarklocka till kommunerna, säger Gustav Sundqvist, en av forskarna bakom studien.
Kinesiska bolag har de senaste decennierna köpt in sig i allt fler utländska bolag. I Sverige handlar det exempelvis om Volvo Cars och AB Volvo.
I en rapport som släpps på onsdagen varnar nu forskarna för risken att Kinas intressen kan påverka den lokala demokratin.
– Kina är så stort, viktigt och mäktigt, så det är inte bara en utrikespolitisk fråga. Även lokala aktörer, som exempelvis kommuner, måste ta hänsyn till det här, säger Gustav Sundqvist.
Sundqvist är lektor vid Mälardalens universitet och liksom medförfattaren Frida Lindberg analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.
De enskilt allvarligaste kinesiska påverkansoperationerna som pekas ut i rapporten är så kallat flyktingspionage, mot kinesiska medborgare eller andra med någon sorts koppling till Kina.
– Det inskränker så tydligt människors yttrandefrihet, säger Gustav Sundqvist och drar paralleller till de pågående diskussionerna kring Turkiets politiska inflytande på Sverige.
– Folk som kommer hit, deras rättigheter måste försvaras. Det här kommer säkert att bli en mycket större fråga i framtiden.
Risk för självcensur
Även kinesiska bolags ägande i Sverige utgör dock en risk för demokratin i svenska kommuner, enligt rapporten.
Det gäller kanske särskilt i västra Sverige, där bolag med kinesiskt ägande har ett stort antal anställda.
– Vi arbetar mycket med risk för påverkan och har tittat på var i Sverige de här företagen har sina anställda. Det är en stark slagsida mot västra Sverige, särskilt Göteborg, säger Gustav Sundqvist.
– Det finns till exempel en risk att politiker självcensurerar sig och den risken är troligen större i kommuner som är ekonomiskt särskilt beroende av Kina.
Enligt forskarna behöver kunskaperna om Kina öka i alla delar av samhället, särskilt i kommunerna.
Utöver exempelvis kunskaper om flyktingspionage måste även kunskapsläget om de lokala ekonomiska kontakterna mellan Sverige och Kina stärkas.
Riktlinjer för Tiktok?
– En annan viktig sak är upphandlingar som görs. Exempelvis att kinesiska företag är delaktiga i tunnelbanebygget i Stockholm eller att ett kinesiskt bolag fick ansvar för säkerheten på Arlanda, säger Gustav Sundqvist.
– Det handlar alltså inte om investeringar, utan upphandlingar. Det borde man kartlägga, i alla fall större upphandlingar i mer skyddsvärda sektorer.
Forskarna vill dessutom se en kartläggning av hur självcensuren i Kinarelaterade frågor ser ut hos exempelvis lokala politiker och journalister.
Även på det tekniska området måste kunskaperna bli bättre, till exempel när det gäller mobilappar som kinesiskägda Tiktok.
– Man kan bli mycket noggrannare med säkerhetstänket kring kinesiska applikationer, säger Gustav Sundqvist.
– Vi skulle vilja se hårdare riktlinjer för kommunanställda och vad de har på sina jobbmobiler.
Fakta: Kinesiskt ägande i Sverige
I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) från 2019 identifierades 65 bolag som kinesiska bolag köpt in sig i sedan 2002.
I 51 av fallen hade bolag från Kina, inklusive Hongkong, tagit kontroll över ett svenskt moderbolag. I förvärven ingick även ett hundratal dotterbolag.
I ytterligare 14 fall hade kinesiska bolag blivit minoritetsägare. Det gäller exempelvis biljätten Geelys köp av en minoritetspost i AB Volvo 2018 för omkring 32 miljarder kronor. Geely är sedan 2010 även helägare till Volvo Cars.
Andra bolag som helt eller delvis fick kinesiskt ägande under perioden är exempelvis Spotify och Radisson.
2019 hade totalt över 1 000 bolag i Sverige anmält att de kontrolleras (så kallad ”verklig huvudman”) av en kinesisk medborgare. I merparten av bolagen var det kinesiska ägandet dock inte resultatet av ett förvärv.
Källa: FOI.
