Krig, ekonomisk kris och klimat. Det finns gott om stora frågor när partiledarna laddar för mandatperiodens första EU-debatt. En het fråga blir om Ungern ska få rätt till EU-bidrag på närmare 80 miljarder kronor.
Sverige tar över EU:s ordförandeklubba vid årsskiftet och kommer att ha ansvar för förhandlingar i många frågor mellan medlemsländerna.
Redan innan man satt sig i förarsätet i Bryssel kan ett bakslag komma på hemmaplan.
EU-kommissionen väntas på onsdagen lägga fram ett förslag om att släppa in Rumänien och Bulgarien i Schengenområdet. Det är regeringen för.
S + SD avgör
Men nu säger Socialdemokraterna (S) och Sverigedemokraterna (SD) nej. De båda partierna har en majoritet i riksdagens kammare.
S kräver att regeringen låter alla berörda myndigheter analysera konsekvenserna av att släppa in Bulgarien och Rumänien i Schengen, hur det påverkar Sveriges inre säkerhet och arbetet för att förebygga och bekämpa brott.
En annan aktuell fråga är om länder – specifikt Ungern – lever upp till unionens demokrati- och rättsstatsprinciper. EU-kommissionen hotar just nu med att hålla inne utbetalningar på nästan 80 miljarder kronor till Ungern om inte landet gör en rad lagändringar och reformer, bland annat inom sitt domstolsväsende och för att bekämpa korruption.
Det finns ett brett stöd i riksdagen för att driva på i dessa frågor i EU, men oppositionen lär i debatten rikta in sig på Sverigedemokraterna och vilja ha svar på hur partiet ställer sig till frysta utbetalningar till Ungern.
Attackera klimatpolitik
Oppositionen kommer sannolikt också att angripa regeringens klimatambitioner. Regeringen konstaterade själv i budgeten att beslutade klimatmål inte går att nå med den aviserade politiken.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade nyligen i en intervju: ”Gör vi det inte så gör vi det inte”, om att nå målet om att minska transportsektorns utsläpp med 70 procent från 2010 till 2030.
Just klimatfrågor blir en tung fråga under det svenska ordförandeskapet. Flera lagförslag ska baxas genom EU-maskineriet under svensk ledning.
I mycket kommer kriget i Ukraina att bestämma hur dagordningen i vår kommer att se ut, och vilka frågor som blir mest akuta och prioriterade. Men helt säkert kommer energipriser och energiförsörjning att fortsätta vara en av de viktigaste frågorna för EU-länderna.
