Sveriges yngsta minister någonsin har landat i Egypten för att knappt en månad in på nya jobbet delta i sitt första FN-toppmöte om klimatet. Men om rubrikerna om Romina Pourmokhtari till en början främst handlade om hennes ålder (26) skiftade fokus snabbt mot omsvängningen i regeringens miljö- och klimatpolitik.

– Det är viktigt att vi ökar trycket och höjer ambitionerna i alla länder, världen över, liksom i Sverige, säger Pourmokthari på COP27 om behovet av tempo i omställningen.

Ökade utsläpp

Uttalandet står i skarp kontrast till det som står i budgeten: De svenska utsläppen kommer att öka i närtid, främst på grund av sänkningen av reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Med nuvarande politik kommer inget av klimatmålen till 2030 att nås.

Samtidigt påminner vetenskapen allt mer högljutt om vikten av att de globala utsläppen halveras till 2030 – för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och undvika de mest förödande effekterna av klimatförändringarna.

TT: Och då ökar Sverige utsläppen, hur går det ihop?

– Det är jättejobbigt att behöva göra det, säger Pourmokthari.

– Självklart hade man inte velat sitta i ett läge där man exempelvis behöver hantera reduktionsplikten, det är ett väldigt bra sätt att snabbt få till fossilfritt bränsle. Men att Sverige ensamt ska gå fram med den högsta reduktionsplikten i EU när vi ser det ekonomiska läge som svenska hushåll står inför, det går inte ihop.

"Hållbar över tid"

Att miljödepartementet avvecklas som självständigt departement och att den totala miljöbudgeten bantas med 4 miljarder är andra beslut som väckt kritik. Ministern håller dock fast vid att klimatpolitiken är ”stark och ambitiös”, men framhåller också att den har fått lov att anpassas till omvärldsläget.

– Jag skulle inte säga att vi har fattat massa beslut som går i fel riktning utan vi har sett till det långsiktiga perspektivet och det största behovet. Samtidigt förhåller vi oss till verkligheten där kriget i Ukraina har drivit upp drivmedelspriserna och gjort det ohållbart för svenska hushåll att få ihop sin ekonomi, säger hon.

– En hållbar klimatpolitik leder inte bara till hållbarhet utan är hållbar över tid. Då är det inte alltid bäst att vara bäst i klassen först, exempelvis med reduktionsplikten. Det är att ta ansvar för hur klimatpolitiken ska bedrivas, så att den inte drabbar människor på ett sätt som gör att de kanske är kritiska till vad som händer inom omställningen.

Regeringen ”arbetar jättehårt” med att lägga fram politik som ska göra att Sverige ska nå klimatmålen – som även till 2030 ligger fast, enligt ministern.

– Men absolut, jag har ett tufft läge och svåra utgångspunkter för att lyckas med det som vi ska nå.

Elektrifiering lyfts fram som en viktig lösning men svaren på frågorna om vilka konkreta åtgärder som ska täppa till gapet mellan mål och utsläpp tycks dröja till nästa år då klimathandlingsplanen presenteras.

EU "superstarkt"

Ökade utsläpp påverkar inte Sveriges trovärdighet internationellt, anser Pourmokthari.

– EU är fortsatt superstarkt i det globala ledarskapet och Sverige håller sig till EU men har också ytterligare nationella mål vi arbetar mot. Det finns absolut en diskussion kring de svårigheter som EU-länderna står inför, och kortsiktiga hanteringar av läget just nu, men långsiktigt arbetar man snabbare än tidigare.

Men om klimatpolitiken som regeringen driver nu ligger fast under längre tid kommer det att påverka Sveriges anseende i det globala klimatarbetet negativt, menar Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings universitet.

– Framförallt tror jag att den krympta biståndsbudgeten kan påverka vår position i de här förhandlingarna, säger han.

– Vi har haft högt förtroende genom att vara ett progressivt land som har satsat hyfsat nya och additionella pengar på bistånd och klimatrelaterat bistånd och det kan vi inte längre argumentera för att vi gör. Det kommer att vara utmanande.

"Bekymrade"

Att regeringen så tydligt skriver i sin budget att utsläppen ökar skickar en dålig signal till resten av världen, enligt Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

– Vi träffar hela tiden personer och organisationer som är bekymrade, oroliga och som konstaterar att Sverige inte längre är det goda exempel som vi har varit. Man ska komma ihåg att det tar lång tid att bygga förtroende men det går på några sekunder att rasera det.

TT: Är det viktigt för Sverige att vara en förebild?

– Sverige har varit ett föredöme på många områden inom klimat och miljö samtidigt som vi har hög välfärd. Att se att det går att kombinera en offensiv klimat- och miljöpolitik med att skapa goda förutsättningar för företag och dem som lever i landet tror jag är jätteviktigt för länder som Kina och Indien, säger Lexén.

– Att Sverige nu deklarerar att vi kommer att öka våra utsläpp och inte berättar hur målet till 2030 ska nås blir en trovärdighetsfråga som i alla fall inte hjälper Sverige att driva på för tuffare åtgärder.