Omställningen går inte snabbt nog. Det konstaterar klimatpolitiska rådet i den årliga granskning av regeringens klimatpolitik som släpptes i dag, samma slutsats som rådet dragit sedan den första rapporten 2018. ”Vi rör oss alldeles för långsamt”, säger Johan Kuylenstierna, klimatpolitiska rådets ordförande till Syre.
Styrfart är den lägsta möjliga hastigheten man kan ha för att kunna ta ut en riktning och röra sig mot ett mål. När klimatpolitiska rådet presenterade sin granskning av regeringens klimatpolitik i dag, konstaterade det att Sverige nu uppnått en sådan hastighet men att omställningen går för långsamt.
– Det behövs en acceleration, sa Johan Kuylenstierna, klimatpolitiska rådets ordförande på den presskonferens där rapporten presenterades.
Rådet som har som uppgift att utvärdera om regeringens samlade politik är förenlig med våra klimatmål, kritiserar bland annat regeringen för att inte ha genomfört någon omfattande grön skattereform. Något som återfinns i regeringens klimatpolitiska handlingsplan och som skulle kunna göra att klimat- och miljömål nås.
Men den som trodde att rapporten skulle ge förslag på någon ny policy på hur vi nu ska sätta fart på arbetet med att bli världens första fossilfria välfärdsland, blev besviken. Huvudbudskapet i årets rapport är vad som på byråkratiska brukar kallas att vi ska ha bättre samsyn mellan våra myndigheter. I sammanhanget, att alla ska bli bättre på att arbeta utifrån klimatmålen – tillsammans. Men också att det ska bli tydligare vad regeringen gjort i förhållande till den klimatpolitiska handlingsplanen i den klimatredovisning som varje höstbudget ska innehålla.
– Den här redovisningen bör inte ligga under klimat och miljö i budgeten utan på en anslagsövergripande nivå. Det handlar om den samlade politiken, vilken signal man skickar, säger Johan Kuylenstierna.
"Skogen har en viktig roll"
Fyra nyckelområden identifieras i rapporten. Det rör sig om alltifrån hur vi ska använda vår energi och våra resurser effektivare till biomassa och den fossilfria elektrifieringen. Men också upptag och lagring av koldioxid, det vill säga alltifrån att använda skogen som ökad kolsänka till teknisk koldioxidinfångning. Områden som sammantaget skulle kunna ge oss 95 procent av utsläppsminskningarna men där styrningen både kan förbättras och skärpas, enligt klimatpolitiska rådet. Stor förbättringspotential finns inte minst i arbetet med att använda vår energi effektivare, berättar rådets vice ordförande Cecilia Hermansson.
– Vi ligger under EU-genomsnittet när det gäller effektivitet och vi ser att EU har ambitiösare mål på gång så här finns det väldigt mycket arbete att göra, säger hon och fortsätter:
– Vi tycker också att det behövs en tydligare färdriktning och samsyn om skogen och jordbrukets klimatpolitiska roll och vi vet att det här är svårt, vi ser också att skogen har en otroligt viktig roll i klimatomställningen, den ersätter fossil energi men bidrar också till kolinlagring i skogsmark.
I samband med att rapporten presenterades talade också Peter Møllgaard, ordföranden för det danska klimatpolitiska rådet, där han pekade på de likheter ländernas råd har. Men också olikheter. Medan det svenska rådet i årets rapport fokuserat på hur myndigheter kan styras bättre för att nå klimatmålet har det danska rådet lagt krutet på specifika åtgärder.
– Det är uppenbart att politikerna och det danska samhället förväntar sig att vi ska vara ännu mer konkreta ifråga om policyrekommendationer i framtiden, sa han och påpekade att de båda länderna också hade olika tidshorisonter att arbeta utifrån.
"Det finns hinder"
Danmark har förutom ett mål om nettonollutsläpp till 2050 satt mål om att minska utsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med de nivåer som var 1990. Men landet har också ett mål om att till 2025 ha minskat utsläppen med 50-54 procent.
– Vi utvärderar alla policys utifrån hur det skulle bli utan åtgärden medan er utvärdering är mer kvalitativ genom att ni tittar på processerna mellan myndigheter och regeringen, säger Peter Møllgaard.
Men det svenska klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna och vice ordförande Cecilia Hermansson säger i en intervju med Syre att för Sverige är förbättrad styrning av myndigheterna något av det absolut viktigaste att ta tag i för regeringen.
– Det finns hinder och där styrningen faktiskt är en hämsko, säger Cecilia Hermansson.
– Till syvende och sist kan man ha hur många strategier man vill men har man inte åtgärder så blir det ingen omställning. Men vad vi kunnat se allt mer är att många av de här åtgärderna fastnar, det måste nästa klimatpolitiska handlingsplan fokusera på, säger Johan Kuylenstierna.
I Danmark finns mål för 2030 och till 2025, ser ni några risker med ett så avlägset mål som 2045 – att man skjuter det framför sig?
– I grunden är det så stora omställningsprocesser att man måste börja jobba stenhårt i dag, även om man ska nå målet 2045, säger Johan Kuylenstierna.
– Vi har inte bara utsläppsmål, vi har också en massa underliggande mål. Men man kan sätta upp hur många mål som helst, sedan kan de vara att de inte tangerar eller lirar med varandra. Så det är otroligt viktigt att att man löser några av de här målkonflikterna, till exempel i skogs- och jordbruket, säger Cecilia Hermansson.
Går de här målkonflikterna att lösa?
– Det är politikens ansvar att fatta beslut som är svåra och komplexa, det har gjorts i alla tider och det betyder inte att man kan lösa alla målkonflikter så att alla blir glada och tillfredsställda, det är politikens ansvar att jämka och titta på olika perspektiv och ändå fatta beslut, säger Johan Kuylenstierna.
Rådets fem övergripande rekommendationer till nästa handlingsplan:
Förbättra styrningen av statliga myndigheter och samordningen mellan olika politikområden och beslutsnivåer.
Stärk målbilder och styrmedel på viktiga områden.
Skapa bättre förutsättningar för investeringar som bidrar till att klimatmålen nås.
Genomför ett brett kunskaps- och kompetenslyft för klimatomställningen.
Agera proaktivt, koordinerat och kraftfullt i EU.