Det globala toppmötet COP15, där världens ledare diskuterar den biologiska mångfaldens framtid, går nu in i slutfasen. I går, torsdag, anlände ministrar från världen över, och målet med mötet är bland annat att ha vänt trenden med minskad biologisk mångfald till 2030 (alltså om 8 år) och ha ett nettoplus till 2050. Ett mätbart förslag är att 30 procent av jordens yta ska vara skyddad till 2030, men det är inte ett helt oproblematiskt mål, och än så länge tycks förhandlingarna gå trögt och överenskommelserna vara få.

Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef vid Kew Gardens i London, närvarar vid mötet och säger till Dagens Nyheter att han anser att vi bör ha en nollvision: inga arter ska utrotas av mänsklig verksamhet. Det anses av många vara ett orealistiskt mål, men man kan ju fråga sig vad det egentligen är som är orealistiskt: en verksamhet som utrotar det den lever av, eller en vision för en verksamhet som inte gör det? Samtidigt säger han också: ”Det är på sätt och vis ett märkligt möte, det har gått segt framåt, och ibland bakåt. Men förhandlarna har lyssnat på varandra och alla är överens om att det är ett oerhört viktigt möte, och att vi måste få fram ett ambitiöst ramverk som är mätbart och kan implementeras.”

Det räcker dock inte att vara överens om att detta är ett oerhört viktigt möte. Det som deltagarna – och mänskligheten i stort – behöver komma överens om är hur vi ska gå tillväga för att förändra vårt sätt att leva i grunden. Vi människor har och har haft en stark övertro på oss själva och vår intelligens, och med den har vi skapat system som utarmar den planet som ger oss liv. Vi verkar så gärna vilja tro att vi står över naturen, utan att förstå att vi är en del av den. Vi skjuter bokstavligen oss själva i foten, upprepade gånger, genom att konsumera och härja så som vi gör. Till slut trillar foten av, och stoppar vi inte blödningen då finns inte mycket kvar att göra.

Att komma överens om att skydda naturen och den biologiska mångfalden är helt enkelt att besluta sig för att sluta göra som vi gjort (fokusera på maximal vinst och storskalig produktion) och göra något nytt (ta hänsyn till de komplexa system som håller oss vid liv). För att komma dit måste vi förstå att vi behöver sluta odla i stora monokulturer. Vi måste sluta producera animaliska produkter. Vi måste minska vår förbrukning av vatten och el. Vi måste förstå att tillräckligt mycket faktiskt är just det: tillräckligt.

I Sverige är frågan om biologisk mångfald extra akut i skogsbruket. Att kalla det svenska skogsbruket förnybart är en grov förenkling – man kan nämligen inte ta ner naturskogen och ersätta den med granåker, tro att träd ersätter träd oavsett art och bara ta hänsyn till virkesvolym och inte biologisk mångfald. Utan biologisk mångfald i skogen förändras den i grunden, med bland annat stora angrepp av ”skadedjur” (som inte är så skadliga när mångfalden bevaras) som följd. Kommer vår miljöminister kunna stå upp för att det svenska skogsbruket faktiskt bidrar till en minskad biologisk mångfald så som det ser ut i dag när hon anländer till mötet?

Just skogen kan spela en avgörande roll i hur vi klarar av att tackla frågan om biologisk mångfald. I ett upprop undertecknat av 650 forskare inför COP15 skriver författarna att skogen gör mest nytta för miljön om den får stå kvar, och att istället för att använda skogen som energikälla bör vi snarare fokusera på andra förnybara sådana. Och kanske arbeta för att minska vår förbrukning av el när vi ändå håller på.

Människan står inte utanför den biologiska mångfalden. Om vi kan vidga vårt perspektiv från människocentrerat till att se hur vi fungerar som en del av en helhet på denna planet kan vi också förändra vårt sätt att producera och konsumera. Det går – många av jordens ursprungsbefolkningar gör det och har gjort det länge. Låt oss hoppas att COP15-delegaterna också får syn på sin egen roll som människor på en planet vi delar med andra levande varelser, och att mötet resulterar i en stark överenskommelse med en tydlig handlingsplan som är enkel att både följa och följa upp.

Texten är korrigerad kl 8.31 fredagen den 16 december 2022.