År 2002 skärpte Danmark sina lagar avsevärt kring anhöriginvandring. En ny studie visar att många människor som påverkades flyttade till Sverige, som vid den tiden hade väldigt liberala lagar. Men 87 procent valde senare att flytta tillbaka.
– Vi måste ha samma lagar i hela EU, menar Cecilia Wikström (L), tidigare EU-parlamentariker.
Har åtstramade invandringslagar i ett land påverkan på ett annat? Svaret är ett tydligt ja i SNS-rapporten Spridningseffekter av striktare invandringspolitik.
När Danmark stramade åt reglerna för danska medborgare som ville förenas med en partner med ursprung utanför EU kom många att flytta till andra sidan Öresundsbron, främst Malmö. Forskarna räknar med att omkring 350 personer rörde sig norrut var sjätte månad. Innan förändringen flyttade få för att återförenas med sin familj.
Bland villkoren för en återförening på dansk mark fanns, förutom de strikt ekonomiska som att kunna försörja både sig själv och sin partner, att man skulle bedyra sin anknytning till Danmark. Den skulle vara starkare än till något annat land, berättar Cristina Bratu, forskare i nationalekonomi vid Aalto-universitetet som är en av tre forskare som tagit fram rapporten.
– På så sätt gav den danska reformen oavsiktliga effekter för Sverige, det vi i rapporten kallar spridningseffekter, säger hon i samband med ett seminarium med forskare och politiker.
"För generösa regler"
En av de medverkande är Cecilia Wikström (L), tidigare EU-parlamentariker.
– Vi måste ha en harmonisering av regler i EU. Vi ser att 87 procent flyttade tillbaka till Danmark. Vi har eventuellt investerat mycket i de personerna innan de flyttade, som bidrag och att de ska lära sig språket. Vi måste ha samma regler, säger hon och får medhåll av Moderaternas migrationspolitiska talesperson, Maria Malmer Stenergard:
– Vi har haft alldeles för generösa regler, mycket generösare än andra EU-länder. Som efter krisen 2015 där vi gav permanent uppehållstillstånd direkt. Migranter är väldigt välinformerade och väljer det land där de sociala förmånerna är bäst, säger Stenergard och tillägger:
– De flesta migranterna flyr av ekonomiska skäl – säkert av goda skäl, men så är det.
"Svårt med gemensamma regler"
Rikard Larsson (S) skakar milt på huvudet och invänder:
– Jag tycker vi börjar i fel ände. Vi hjälper människor som flyr krig. Sedan anser jag att vi bör ha ett gemensamt system. Men det är ironiskt att jämföra med Danmark, som inte vill ha samma regler som övriga EU.
– Dessutom visar rapporten att love finds its way. Det är möjligt att fly till Malmö och samtidigt behålla sitt jobb i Danmark. Sedan har vi de unga afghanska pojkarna som flyttar från Sverige till Frankrike och får tio års uppehållstillstånd. Som lagstiftare är det svårt att veta: vad kan vi göra och inte göra? Jag tror att chansen till total harmonisering av reglerna är små, säger Rikard Larsson.
